Ingenjörsbloggen

Den lankesiske konsulterande byggnadsingenjören A.C. Visvalingam höll vid årsmötet 2009 för landets Society of Structural Engineers ett anförande med titeln The Status of Engineers in Society. Det kan förefalla väl begränsat att här redogöra för uppfattningen hos en enda ingenjör, i ett enda och därtill fjärran land (latitud och longitud i rubriken avser Colombo). Men eftersom han gör sig besväret att utveckla sina idéer över nio hela sidor, och mycket av det han säger känns överraskande relevant, kan det vara idé att titta lite närmare på resonemangen.

Enligt Visvalingam toppas den nationella statuslistan av läkare, varefter följer advokater, finanskonsulter, arkitekter och – först på femte plats – ingenjörer. Visvalingam räknar upp flera faktorer (mer eller mindre specifika för Sri Lanka), för att närmare förklara detta sakernas tillstånd.

Han nämner förvisso som en förklaring att både allmänhet och journalister har sämre kunskaper om ingenjörsarbete än vad som är fallet för de yrken som bräcker det i status. Men det han uppfattar som den riktiga akilleshälen är ingenjörernas relationsmässiga tillkortakommanden. På säkert avstånd från Sri Lanka kan vi unna oss lyxen av att inte känna igen oss, men bilden han tecknar har vi definitivt sett förut: Läs mer »

I regeringens proposition  ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor”, som lämnades till riksdagen i mars 2010, deklarerade regeringen att man nu i praktiken överlämnade frågan om utbildningarnas dimensionering till högskolorna. Det dröjde dock inte längre än till i september samma år innan Jan Björklund deklarerade att det behövdes 1000 fler civilingenjörer inom kärnkraft.

Och nu är det dags igen, när Björklund föreslår att ytterligare 400 av de sökande till civilin-genjörsutbildningarna ska erbjudas studieplats nästa år, och 200 året efter, på i första hand KTH och Chalmers.

Beslutet att låta lärosätena ta ansvar för att planera utbildningarnas storlek bär förvisso likheter med att sätta bocken till trädgårdsmästare, såvida inte någon form av samordning mellan dessa tar form. Det hindrar inte att regeringen var rätt ute när den i propositionen grundade sitt förslag på en OECD-rapport enligt vilken ”en central myndighet sällan har den information som krävs för att göra rätt bedömningar av arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildning”.

Till saken hör att även om efterfrågan på yrkeserfarna tidvis har varit mycket hög, och ar-betslösheten bland Sveriges Ingenjörers yrkesverksamma låg, har tillgången på nyexaminerade civil- och högskoleingenjörer som regel legat på balans för de flesta inriktningar.

Men initiativet är inte bara inkonsekvent  i förhållande till propositionen. En särskilt olycklig effekt är att det förstärker de missvisande signalerna om att det i första hand är civilingenjörer som framtiden behöver. Läs mer »

Så har ännu en Almedalsvecka avslutats och ”rullväskorna”, som gotlänningarna kallar oss fastlänningar som besöker ön denna vecka, har rullat hemåt med färja och flyg. Det har varit spännande att följa detta ambulerande politikerjippo som en gång per år intar medeltidsstaden Visby. Vid närmare eftertanke är det en fantastisk tradition som har utvecklats de senaste 40 åren. Ett påpekande som den amerikanske pastorn och politikern Jesse Jackson gjorde vid hans besök i Almedalen i början av förra veckan. I vilket annat land finns det möjlighet att stanna till och småprata med ministrar, partiledare eller näringslivstoppchefer på stadens gator, kaféer och torg? Hur många människor världen över kan i sann demokratisk ordning få uttrycka så mycket olika åsikter på en mängd olika frågor koncentrerat till en enda plats under några dagar? Det är ett privilegium få förunnat som vi varsamt ska vårda! Genom åren har Almedalsveckans debattfrågor varierat. I år – ett ”mellanår” som det kallas direkt efter valår – måste det nog ändå konstateras att de innovationspolitiska frågorna har varit en het fråga. Inte mindre än 85 utav 1487 (!) seminarier hade temat innovation om man sökte på ordet på Almedalsveckans officiella hemsida. Likaså Sveriges Ingenjörer bidrog till innovationsdebatten med seminariet ”Från nappar till appar: kompetensförsörjning och innovation – förutsättningar för framtiden”. Läs mer »

Ja, byggnadsplåtslagare är hetast i Arbetsförmedlingens senaste bedömning av arbetsmarknadsläget till och med första halvåret 2012 – men därnäst kommer ingenjörs- och datayrken stort. Ingenjörsyrken fyller hela åtta av positionerna på bristlistans tjugo-i-topp. Jämfört med i höstas ökade bristindex för samtliga ingenjörsyrken, och bara på kemisidan bedöms tillgången på både civil- och högskoleingenjörer vara tillräcklig för att möta efterfrågan.

Jag ska erkänna att rubriken var oemotståndlig när jag väl fått den i huvudet,  men knappast särskilt begriplig. Och för att rådbråka temperaturliknelsen ytterligare, så är det väl snarare näringslivet som just nu borde bryta ut i svett, särskilt som efterfrågan på teknikyrkena förväntas stiga ytterligare de närmaste åren.

Arbetsförmedlingen poängterar att det främst är yrkeserfarna ingenjörer som är svårrekryterade, men att det i sin tur ger goda möjligheter för nyexaminerade att få jobb. För nyexade inom datavetenskap höjer man till och med oddsen till ”mycket bra möjligheter att snabbt hitta arbete de närmaste åren”, trots att fler utbildar sig på högskolenivå.

Det är alltså först när man petar ned den gamla visan om att man ska ha en färsk utbildning och tio års erfarenhet från topplistan som – voilá – chanserna att få jobb ökar för nyexaminerade. Och för att så ska ske är uppenbarligen en viss brist i indexets mening bara av godo.

… är principen för regelverket Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden kompletterar lagstiftning och andra regler för svenska börtnoterade bolag, genom att ange en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå än andra reglers minimikrav. Kodens norm är inte tvingande, utan alla bestämmelser kan frångås, förutsatt att respektive bolag för varje avvikelse redovisar hur man har gjort i stället och motiverar varför. En av Kodens alla bestämmelser gäller sammansättning av bolagens styrelser. Den lyder: ”En jämn könsfördelning ska eftersträvas.” Den känns lite tam, tycker jag.  

Läs mer »

Idag var sista dagen som universitet och högskolor, studentkårer och fackliga organisationer fick möjlighet att reagera på den konsekvensutredning som CSN nyligen gjort med anledning av regeringens proposition om ett flexiblare studiemedelssystem tidigare i våras. Upprinnelsen till hela denna historia var när studenterna började få återbetalningskrav av studiemedel under våren och hösten år 2010 trots att de i enlighet med dem själva och utbildningsanordnarna studerar på heltid. Frågan ska nu landa i ett riksdagsbeslut den 21 juni.

Det är lätt att anta ett David & Goliat-tema över hela spektaklet, där studenterna skulle ha utsatts för pennalism av statsmakterna, med CSN som boven i dramat och en regering som inte hörsammar dem. Fast riktigt så enkelt vill jag påstå att det inte är. För vem är egentligen Goliat i detta drama? Läs mer »