Ingenjörsbloggen

Det är inte många av våra medlemmar som saknar arbete. Men för dom som gör det, kan världen se rätt olika ut.

I oktober  2011 fick 752 medlemmar (0,7 procent) ersättning från a-kassan (AEA). Ytterligare 877 (0,9 procent) deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade någon form av anställning med stöd.

Detta förbleknar självfallet vid en jämförelse med de 372 000 personer (8,2 procent) som enligt Arbetsförmedlingen sökte arbete eller deltog i program med aktivitetsstöd. Men – med risk för att låta högmodig – det är ingenjörer det handlar om här, det kanske mest åtrådda villebrådet på svensk arbetsmarknad just nu.

Vid en närmare titt på siffrorna visar det sig dock att åtrån klingar av drastiskt med åldern. För medlemmarna i åldrarna över 55 år var andelen med a-kassa eller i program nära tre gånger högre än för dem som låg under detta magiska streck. Läs mer »

Jag brukar få på moppe när jag någon gång föreslår våra ingenjörsläsare att byta jobb för att få ett mer utmanande arbete och höja lönen, eller när jag berättar att det finns jobb att söka i andra länder.

Att enskilda ingenjörer byter jobb kan synas vara ett lönsamt initiativ bara för individen, men man ska inte glömma att den samlade effekten av att många gör det är att det skapar just ett kollektivt tryck på lönerna.
 
Och det faktum att ingenjörsutbildningarna ger en utmärkt grund för att skapa sig en framtid även i andra länder (något som alls icke är givet för andra examina) är definitivt något att hämta styrka ur.

Jag kan därför bara inte låta bli att berätta att efterfrågan på ingenjörer i Tyskland fortsätter att vara mycket hög (se tidigare inlägg). Enligt Verein Deutscher Ingeniuere (VDI), låg antalet lediga jobb i oktober på rekordhöga nivåer, de oroliga eurotiderna till trots.

Arbetslösheten bland ingenjörer i oktober var 19 300, det tredje lägsta antalet sedan statistiken började föras 2000. Samtidigt var antalet vakanser 98 300 – bara ett snäpp under all time high på 99 000 i september. Mellanskillnaden på 79 000 jobb – die ingenieurlücke – var nära dubbelt så stor som ett år tidigare, och det gick alltså drygt fem lediga jobb på varje arbetslös ingenjör. Läs mer »

I tidigare inlägg har jag refererat till de prognoser från SCB och Högskoleverket som indikerar att det är bland högskoleingenjörer och tekniker med kortare utbildning som det förväntas uppkomma en framtida brist, inte bland civilingenjörer – där riskerar det istället att bli ett överskott. Jag har också tagit upp att det nu i höst antogs fler än någonsin till civilingenjörsutbildningarna.

På den politiska nivån kan det säkert gå på ett ut: för få vill bli högskoleingenjörer, men tack och lov – intalar man sig – vill så många bli civilingenjörer att det nog inte är något större bekymmer. Men så länge ambitionen är att utbilda civilingenjörer efter arbetsmarknadens framtida behov av just civilingenjörer, ser jag inte något skäl att idag expandera utbildningarna ytterligare.

Om man eftersträvar en ordning där alla som vill och har rätt förutsättningar ges möjlighet att läsa till civilingenjör, måste lärosätena tala ett helt annat språk i sin marknadsföring. Det är olyckligt om studenterna bibringas uppfattningen att det egentligen inte finns någon gräns för behovet av civilingenjörer, och att vägen ut på arbetsmarknaden alltid lyser klar.

Istället för att allmänt tala om att ingenjörer kan bli nästan vad som helst, och sedan ge några exempel på studenter som fick sitt drömjobb, borde lärosätena i det läget följa upplägget nedan.

”Vår civilingenjörsutbildning är utformad för att hålla hög kvalitet, på internationellt konkurrenskraftig nivå. Den som söker bör därför betänka följande:

• Studierna till civilingenjör är hårda, och målet för dem kan kännas avlägset.
• Alla som antas når inte examen. Ansvaret för att klara utbildningen är i första hand ditt.
• Många civilingenjörer har kreativa och spännande arbeten, i Sverige och andra länder. De kan vara chefer på olika nivå, eller arbeta med forskning, teknisk utveckling, produktionsstyrning eller marknadsföring.
• Civilingenjörer återfinns också i arbeten helt eller delvis utanför teknikområdet. Läs mer »

Miljöteknik, greentech, cleantech. Kärt barn har många namn, även om det inte är helt enkelt att definiera vad det är för något. Klart är dock att ökade krav på ett hållbart samhälle förändrar villkoren för all teknikutveckling och därmed för alla tillverkande företag. Det diskuteras ibland om Sverige är långt framme på området eller om vi har förlorat en god position som vi tidigare har haft. För min del tycker jag ändå att det är uppenbart att det pågår en lång rad spännande utveckling i Sverige med stor potential att både förbättra miljön och skapa nya exportmöjligheter. En del av det som sker kommer att presenteras på Miljödagen den 23 november. Där kommer också att ges handfasta tips för den som vill utveckla en egen idé vidare.

Tidigare idag släppte Statistiska Centralbyrån (SCB) färska uppgifter om behöriga förstahandssökande och antagna till höstens högskoleutbildningar. Till samtliga program (kurser oräknade) sökte 140 714 personer och 84 554 antogs, vilket tangerar siffrorna rekordhösten 2010.

För kalenderbitaren finns historiska uppgifter sedan 1998, och av dessa framgår att de sökande till både civil- och högskoleingenjörsutbildningar var väsentligt fler åren före och omedelbart efter millenieskiftet.

I höst sökte 4571 personer en högskoleingenjörsutbildning, och 4626 antogs (fler antogs än som sökte i första hand). Det är väl i nivå med de föregående två höstterminerna, men långt ifrån de dryga 8000 som antogs 1998 och 1999.

De sökande till civilingenjör var 10 036; flest sedan hösten 2002 (10 497). Det ögat dock fastnar för, är att antalet antagna till civilingenjörsutbildningarna är det högsta under hela den redovisade perioden – och förmodligen någonsin. Det rykande färska rekordet är 7592 antagna civilingenjörsstudenter. Läs mer »

Under förbundets jubileumsturné har det ordnats Teknikkollo från Luleå i norr till Malmö i söder. Lågstadieklasser har deltagit och byggt nya uppfinningar av gammalt teknikskrot. Under Teknikkollo har barnen också deltagit i tävlingen Sveriges Minnovatör – där den smartaste uppfinningen  röstas fram av intresserade i hela landet. Kvaltävlingen stänger den 14 oktober så passa på att rösta på din favorit innan dess via:  http://alskadeingenjor.se/minnovatorerna/ Läs mer »