Ludvig Larsson, utredare

Nu är det dags för årets näst största händelse. Almedalsveckan, där alla som tycker något och vill att andra ska få veta det är med. Naturligtvis är Sveriges Ingenjörer på plats som vanligt.

I år fokuserar vi på innovationspolitik och arbetsrätt. Det är också vad våra seminarier handlar om.

Innovationer är grunden för Sveriges välstånd, både idag och i framtiden. Frågan hur vi ska gå tillväga för att vara ett globalt konkurrenskraftig innovationsland?

Lagen om anställningsskydd (LAS) hamnar i skottgluggen allt som oftast. Visst, LAS är kanske inte perfekt. Men är den verkligen både orsaken till ungdomsarbetslöshet och en stelbent tillväxtbroms? Eller är lagen måhända mer verklighetsanpassad än vad många tror?

Skulle man till äventyrs inte befinna sig i Visby nästa vecka bänkar man sig föstås framför datorn med ett glas kall flädersaft och följer diskussionern via Sveriges Ingenjörers almedalswebb.

Almedalsveckan är årets näst största politiska händelse skrev jag i början. Vilken är då den största? Tja, välj sjäv mellan fotbolls-VM, kronprinsessbröllop eller kanske oljeläckan i Mexikanska golfen. Såvida du inte lägger din röst på riksdagsvalet, vill säga.

Elisabeth Arbin, teknikintressefrågor 

I en debattartikel i DI den 19 maj skriver Sveriges Ingenjörer tillsammans med Saab, Sandvik, Vattenfall Norden, CSC och St. Jude Medical att det krävs en målmedveten statsning för en innovationspolitik som stimulerar framväxt och kommersialisering av nya varor och tjänster.  Läs hela debattartikeln.

Patrik Nilsson, utrednings- och utvecklingschef

En ständig käpphäst som vi på Sveriges Ingenjörer rider, är att samhällsnyttig och tillväxtskapande forskning bäst sker i samverkan mellan högskolorna och dess omgivning, framförallt i samarbete med näringslivet. Det är ett synsätt som dessutom fått ökad aktualitet i diskussionen om Kunskapstriangeln, som lyfter fram interaktionen mellan högre utbildning, forskning och innovationer.

När regeringen valde att samla en liten del av forskningsbudgeten i Strategiska Forskningsområden (SFO) var motivet att stödja forskning av högsta internationell kvalité och som samtidigt är av strategisk betydelse för samhället och näringslivet. Det sistnämnda väckte många kritiska röster. I backspegeln är det ju istället frågan om något egentligen förändrades när det gäller att involvera omvärlden i forskningen. Mycket ras för lite kalas.
Läs hela inlägget »

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör

Den senaste tidens rapporter om att svenska företag i huvudsak expanderar utomlands och då särskilt på den kraftigt växande kinesiska marknaden oroar många och bör analyseras noggrant, se exempelvis artikel i Aftonbladet . 

Sverige och svenska företag har den unika positionen att vi sedan länge är både omvärldsberoende och omvärldsorienterade. Låt detta utgöra basen för ett nytt förhållningssätt. Neddragningen av AstraZeneca, det förväntade kinesiska köpet av Volvo Personvagnar och Ericssons expansionsplaner i andra delar av världen än Sverige är tecken på en nyordning som vi måste bemöta och anpassa oss till. Sverige behöver sin tillverkningsindustri.

Läs hela inlägget »

Patrik Björnström, utredare

Av högskoleverkets rapport (se inlägg nedan) framgår att det framöver riskerar att bli överskott på tex civilingenjörer.  Jag tror inte det, inte heller för andra kategorier av välutbildade. Detta av två skäl:
1) Marknaden är dynamisk och välutbildade människor tenderar att lättare få arbete än de med lägre utbildning. 
2) Ekonomiska orsaker kommer att strypa den relativa tillgången på välutbildad arbetskraft.

Varför då? Jo, om det är så att värdet av utbildning sakta inflateras bort i form av att arbetsmarknaden hela tiden anställer allt högre utbildade eftersom dessa tenderar att bli relativt billigare sjunker den ekonomiska avkastningen på utbildningen i sig. Det andra ekonomiska skälet är att skattesystemet äter upp den eventuella ekonomiska avkastning som en investering i utbildning  ger. 

Läs hela inlägget »

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör

Det finns inga bra ord för att uttrycka känslan när nu GM gett ett besked om att sälja Saab. ”Äntligen” och med samma eftertryck som Gert Fylking brukade ropa när någon fått Nobelpriset i litteratur är väl det ord som ligger närmast till hands.

Alla medarbetare vid Saab, hela Trollhättan och Västsverige har prövats hårt det senaste året. Sällan har vi sett prov på sådan uthållighet. Det borde inrättas ett uthållighetspris.
Läs hela inlägget »

Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör

Idag uppmärksammar NyTeknik att i de företag och förvaltningar där ingenjörerna är nöjda med dialogen med chefen och med sin kompetensutveckling, ja där har ledningen tydligt kopplat den strategiska kompetensutvecklingen till verksamhetens krav och framtida utveckling. Där ser man kompetensutveckling som en investering och som det strategiska verktyget för att skapa tillväxt och lyckas i konkurrensen.

Vid en undersökning som gjordes sommaren 2009 uppfattade 41 procent av ingenjörerna i privat sektor att utveckling av kompetensen ses som en strategisk fråga i företagsledningen. 55 procent av ingenjörerna i offentlig sektor uppfattade vid motsvarande tid att kompetensutveckling ses som en strategisk fråga i förvaltningsledningen.

Vilka slutsatser vågar man dra av det?

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Ute på ett av våra viktiga exportberoende industriföretag arbetar en person flitigt (hädanefter benämnd A). Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar A vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Det ekonomiska resultatet för A:s egen del, utöver den fasta lönen, faller ut med osviklig precision, och beloppet är betydande. A har all anledning att förklara sig belåten.

I en korridor inte långt därifrån befinner sig den lika energiskt arbetande B. Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar B vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Resultatet för B:s egen del, utöver den fasta lönen, kanske faller ut, men precisionen sviktar betänkligt och beloppet är av en helt annan storleksordning än det för A. B:s upplevelse av detta är en vag känsla av besvikelse.

Men vänta nu? Varför denna skillnad i precision och belopp, när båda bidragen är så värdefulla? Läs hela inlägget »