Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN:s pappersupplaga rapporterar idag att SKTF säger upp sitt sifferlösa avtal med Almega Vårdföretagarna. Anledningen är att 30 procent av medlemmarna i branschen blev utan löneförhöjning förra året. Almegas förhandlingschef på området, Åsa Ramel, är förvånad: ”Vi har inte fått några signaler om att det inte fungerar”. Är hon rätt citerad är kommentaren anmärkningsvärd. En organisation som hanterar avtalet så lättvindigt har i mina ögon inte gjort sig förtjänt av det. Läs hela inlägget »

Lisa Bondesson, Studenthandläggare

Jag läser att Handelsstudenterna ligger etta gällande höga ingångslöner och därefter kommer en rad ingenjörsutbildningar (yes!). Det framgår av Svenskt näringslivs årliga högskoleranking. En variabel som verkar spela in är att ha studerat utomlands. Visst är det bra med utlandserfarenhet men jag tvivlar på att många arbetsgivare tycker att det är det starkaste kortet i löneförhandlingen.  Nej, jag tror att Sveriges Ingenjörers ingångslönerekommendationer kan ha ett finger med i spelet men detta nämns inte alls i artikeln på E24. 

Läs mer om våra ingångslönerekommendationer här och se till att inspireras om det är dags för dig att komma med ett krav på ingångslön. Här snackar vi marknadsmässiga löner. Because you’re worth it!

Patrik Björnström, utredare

Av högskoleverkets rapport (se inlägg nedan) framgår att det framöver riskerar att bli överskott på tex civilingenjörer.  Jag tror inte det, inte heller för andra kategorier av välutbildade. Detta av två skäl:
1) Marknaden är dynamisk och välutbildade människor tenderar att lättare få arbete än de med lägre utbildning. 
2) Ekonomiska orsaker kommer att strypa den relativa tillgången på välutbildad arbetskraft.

Varför då? Jo, om det är så att värdet av utbildning sakta inflateras bort i form av att arbetsmarknaden hela tiden anställer allt högre utbildade eftersom dessa tenderar att bli relativt billigare sjunker den ekonomiska avkastningen på utbildningen i sig. Det andra ekonomiska skälet är att skattesystemet äter upp den eventuella ekonomiska avkastning som en investering i utbildning  ger. 

Läs hela inlägget »

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Avtalsyrkandena mellan Sveriges Ingenjörer och våra motparter inom Industrin är nu överlämnade. Det finns flera generella och likalydande yrkanden som arbetsgivarparterna satt upp på sin önskelista så här precis före jul.

- En kort avtalsperiod, ca ett år
- Inga centrala löneökningar
- Inga förändringar i de allmänna anställningsvillkoren.

Det var väntade yrkanden precis som säkert våra var för våra motparter arbetsgivarna.

Parterna inom Industrin har sedan 1997 haft en lönenormerande roll. Det så kallade märket ska sättas av industrins parter och ska ha en stabiliserande roll på den övriga arbetsmarknaden. Det har funkat mycket bra i snart 13 år.

Nu känns det som Industrins arbetsgivarparter abdikerar från sin roll. Hur kan de tro att de har satt ett märke om de säger nej till centrala löneökningar och säger att all löneökning ska ske lokalt efter företagens förmåga. Pedagogiken i detta är mycket svår att förstå. Centrala avtal med noll i bagaget ger fritt spelrum för övriga parter på arbetsmarknaden. Ska industrin arbetsgivarparter vara draglok så får de också se till att axla sin roll.

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Ute på ett av våra viktiga exportberoende industriföretag arbetar en person flitigt (hädanefter benämnd A). Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar A vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Det ekonomiska resultatet för A:s egen del, utöver den fasta lönen, faller ut med osviklig precision, och beloppet är betydande. A har all anledning att förklara sig belåten.

I en korridor inte långt därifrån befinner sig den lika energiskt arbetande B. Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar B vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Resultatet för B:s egen del, utöver den fasta lönen, kanske faller ut, men precisionen sviktar betänkligt och beloppet är av en helt annan storleksordning än det för A. B:s upplevelse av detta är en vag känsla av besvikelse.

Men vänta nu? Varför denna skillnad i precision och belopp, när båda bidragen är så värdefulla? Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Idag rapporterar DNs pappersupplaga om ljusning för ingenjörerna: arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar har vänt och är nu nere på 1,4 %. Från alla håll larmas om brist på ingenjörer och det finns många indikationer på att konjunkturen har vänt.

Kravet på 2,6 % i löneökningar är välbalanserat och helt i linje med konjunkturinstitutets rekommendationer. Ett nollavtal, som arbetsgivarna efterlyser, skulle ha direkt skadliga effekter på köpkraften, framtidstron och tillväxten.

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Nu i december kommer Sveriges Ingenjörer att ha glädjen att göra besök hos våra motparter, de centrala arbetsgivarparterna, för att överräcka Sveriges Ingenjörers avtalsyrkanden.
Det känns både högtidligt och spännande – men framförallt viktigt.

Och vad som är mest viktigt för våra medlemmar, ingenjörerna, har våra avtalsdelegationer inom industrin arbetat med sedan i höstas. Det handlar om att vända och vrida på de frågor och villkor som inte idag fungerar på arbetsplatserna. Vad är det då för frågor som är viktiga? Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Du ska veta hur du kan påverka din lön. Lönen ska vara individuell och differentierad. Det är grunden för Sveriges Ingenjörers lönepolitik. Våra medlemmar är kompetenta och välutbildade; en lönesättning som bygger på duglighet och prestation gynnar dem och gör lönen till det verktyg som arbetsgivaren vill att det ska vara.

Då borde väl en process som gynnar den modellen även vara något som arbetsgivarna kan ställa sig bakom? Absolut, och det gör de - på pappret. Våra löneavtal bygger på just denna tydliga princip sedan långt tillbaka. Men varför fungerar det då inte i praktiken?

  Läs hela inlägget »