Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN:s pappersupplaga rapporterar idag att SKTF säger upp sitt sifferlösa avtal med Almega Vårdföretagarna. Anledningen är att 30 procent av medlemmarna i branschen blev utan löneförhöjning förra året. Almegas förhandlingschef på området, Åsa Ramel, är förvånad: ”Vi har inte fått några signaler om att det inte fungerar”. Är hon rätt citerad är kommentaren anmärkningsvärd. En organisation som hanterar avtalet så lättvindigt har i mina ögon inte gjort sig förtjänt av det. Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri 

Årets avtalsrörelse är den tuffaste i mannaminne. Samordningen på ömse håll är starkare än någonsin, vilket gjort förhandlingsläget minst sagt kärvt. I det svåra läget har Sveriges Ingenjörer och övriga tjänstemän satt märket genom att gå först på flera av de tyngsta avtalen – i sig en unik händelse och en milstolpe i svensk nutidshistoria.

Men det är inte vid förhandlingsborden på Storgatan i Stockholm vi kan göra mest för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Utrymmet för genomgripande förändringar av avtalen är i princip obefintligt. Nyckeln ligger någon annanstans:

Läs hela inlägget »

Jens Nilsson, lokalföreningsrekryterare

Det har näppeligen undgått någon att Sveriges ingenjörer och Unionen har kommit överens om ett nytt avtal med Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen.

Oavsett avtalsområde finns det en sak som är enormt viktig för att de centrala avtalen ska kunna tillämpas fullt ut och att lokala avtal ska kunna tecknas: en Akademikerförening på plats, som företräder medlemmarna på arbetsplatsen. Annars missar man massor av möjligheter och det vore alltså som att idag bygga mobiltelefoninät och mobiltelefoner baserade på NMT, eller t o m på den gamla MTA-standarden. Långsamt, rigitt och därmed inte utvecklingsbart. Alltså diametralt motsatt till hur våra medlemmar är och de branscher som ni är yrkesverksamma inom!

Att företaget har tecknat kollektivavtal är för övrigt en grundförutsättning för att en Akademikerförening ska kunna ha förhandlingsmandat och driva de frågor som är relevanta för er, som kan vara allt ifrån lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö. För att citera Jonas Milton, VD för Almega, inför avtalsrörelsen: “Idag är olikheten snarast norm”. Det är alltså bara ni lokalt som kan veta vilka frågor som är viktiga för er. Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN har rapporterat om tjänstemännens obetalda övertidsarbete som ökat med bortåt 50 % det senaste året.

Sveriges Ingenjörer är i grunden för möjligheten att avtala bort sin övertidsersättning. Många är nöjda med lösningen och det ska vara upp till individen själv att avgöra. Men trots att det är angivet hur individerna ska ersättas - med längre semester och högre lön - brister det i tillämpningen på företagen. Många får för lite ersättning redan vid anställningstillfället och nu jobbar alltså ingenjörer och andra tjänstemän i allt större utsträckning gratis.
Läs hela inlägget »

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Avtalsyrkandena mellan Sveriges Ingenjörer och våra motparter inom Industrin är nu överlämnade. Det finns flera generella och likalydande yrkanden som arbetsgivarparterna satt upp på sin önskelista så här precis före jul.

- En kort avtalsperiod, ca ett år
- Inga centrala löneökningar
- Inga förändringar i de allmänna anställningsvillkoren.

Det var väntade yrkanden precis som säkert våra var för våra motparter arbetsgivarna.

Parterna inom Industrin har sedan 1997 haft en lönenormerande roll. Det så kallade märket ska sättas av industrins parter och ska ha en stabiliserande roll på den övriga arbetsmarknaden. Det har funkat mycket bra i snart 13 år.

Nu känns det som Industrins arbetsgivarparter abdikerar från sin roll. Hur kan de tro att de har satt ett märke om de säger nej till centrala löneökningar och säger att all löneökning ska ske lokalt efter företagens förmåga. Pedagogiken i detta är mycket svår att förstå. Centrala avtal med noll i bagaget ger fritt spelrum för övriga parter på arbetsmarknaden. Ska industrin arbetsgivarparter vara draglok så får de också se till att axla sin roll.

Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör

Idag uppmärksammar NyTeknik att i de företag och förvaltningar där ingenjörerna är nöjda med dialogen med chefen och med sin kompetensutveckling, ja där har ledningen tydligt kopplat den strategiska kompetensutvecklingen till verksamhetens krav och framtida utveckling. Där ser man kompetensutveckling som en investering och som det strategiska verktyget för att skapa tillväxt och lyckas i konkurrensen.

Vid en undersökning som gjordes sommaren 2009 uppfattade 41 procent av ingenjörerna i privat sektor att utveckling av kompetensen ses som en strategisk fråga i företagsledningen. 55 procent av ingenjörerna i offentlig sektor uppfattade vid motsvarande tid att kompetensutveckling ses som en strategisk fråga i förvaltningsledningen.

Vilka slutsatser vågar man dra av det?

Maria Bryntesson, ombudsman kommun & landsting

Det centrala löneavtalet för kommunanställda akademiker är ett sifferlöst tillsvidareavtal mellan AkademikerAlliansen  (där Sveriges Ingenjörer ingår) och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. AkademikerAlliansen har nu yrkat förändringar i avtalet, med syfte att stärka den lokala löneprocessen.

Yrkanden har lagts eftersom medlemmarna upplever att de inte har tillräckligt med inflytande i löneprocessen. Jag ser en ganska enkel lösning på problemet, nämligen att det i avtalet skrivs in på vilket sätt som anställd, via chefen i organisationen, har möjlighet att påverka beslutsfattarna.

Läs hela inlägget »

Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör

Sveriges Ingenjörer anser att förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden i huvudsak ska regleras i avtal. Kollektivavtal fungerar som signalsystem och skapar förutsättningar för långsiktighet och stabilitet. Läs hela inlägget »