Ludvig Larsson, utredare

Nu är det dags för årets näst största händelse. Almedalsveckan, där alla som tycker något och vill att andra ska få veta det är med. Naturligtvis är Sveriges Ingenjörer på plats som vanligt.

I år fokuserar vi på innovationspolitik och arbetsrätt. Det är också vad våra seminarier handlar om.

Innovationer är grunden för Sveriges välstånd, både idag och i framtiden. Frågan hur vi ska gå tillväga för att vara ett globalt konkurrenskraftig innovationsland?

Lagen om anställningsskydd (LAS) hamnar i skottgluggen allt som oftast. Visst, LAS är kanske inte perfekt. Men är den verkligen både orsaken till ungdomsarbetslöshet och en stelbent tillväxtbroms? Eller är lagen måhända mer verklighetsanpassad än vad många tror?

Skulle man till äventyrs inte befinna sig i Visby nästa vecka bänkar man sig föstås framför datorn med ett glas kall flädersaft och följer diskussionern via Sveriges Ingenjörers almedalswebb.

Almedalsveckan är årets näst största politiska händelse skrev jag i början. Vilken är då den största? Tja, välj sjäv mellan fotbolls-VM, kronprinsessbröllop eller kanske oljeläckan i Mexikanska golfen. Såvida du inte lägger din röst på riksdagsvalet, vill säga.

Helene Sjöman, jämställdhetsansvarig

… så fullkomligt självklart att det är närmast överflödigt. Men den här intressanta krönikan i SvD  är ändå en välkommen - och väldigt jordnära - påminnelse om hur glada vi ska vara att det finns både kvinnliga och manliga uppfinnare.

Elisabeth Arbin

Polhemsprisvinnaren och ingenjörshjälten Håkan Lans sommarpratar i årets Sommar i P1. 
   “Jag kommer att berätta om betydelsen av goda idéer som kommer från vanliga människor och hur dessa idéer ligger till grund för vår välfärd och vårt välstånd, samt möjligheten att skapa nya arbetstillfällen. Jag kommer lyfta fram en del exempel som är oväntade men som visar att vi har fantastiska möjligheter” säger Håkan till Sveriges radio.

Jag har träffat Håkan Lans vid ett par tillfällen och kan intyga att han är en intressant och sympatisk människa att prata med och lyssna till. Missa inte hans sommarprogram den 31 juli.

Elisabeth Arbin, teknikintressefrågor 

I en debattartikel i DI den 19 maj skriver Sveriges Ingenjörer tillsammans med Saab, Sandvik, Vattenfall Norden, CSC och St. Jude Medical att det krävs en målmedveten statsning för en innovationspolitik som stimulerar framväxt och kommersialisering av nya varor och tjänster.  Läs hela debattartikeln.

Patrik Nilsson, utrednings- och utvecklingschef

En ständig käpphäst som vi på Sveriges Ingenjörer rider, är att samhällsnyttig och tillväxtskapande forskning bäst sker i samverkan mellan högskolorna och dess omgivning, framförallt i samarbete med näringslivet. Det är ett synsätt som dessutom fått ökad aktualitet i diskussionen om Kunskapstriangeln, som lyfter fram interaktionen mellan högre utbildning, forskning och innovationer.

När regeringen valde att samla en liten del av forskningsbudgeten i Strategiska Forskningsområden (SFO) var motivet att stödja forskning av högsta internationell kvalité och som samtidigt är av strategisk betydelse för samhället och näringslivet. Det sistnämnda väckte många kritiska röster. I backspegeln är det ju istället frågan om något egentligen förändrades när det gäller att involvera omvärlden i forskningen. Mycket ras för lite kalas.
Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri 

Det här låter nästan som ett skämt. Då menar jag inte det i och för sig smått otroliga att kunna titta på 3D-film i sina solglasögon. Nej, jag menar möjligheten att kunna, som DN skriver, ”streama verkligheten - live” i glasögonen. Det ska alltså sitta en kamera på dem som projicerar en bild i filmglasen. Så att du slipper ta av dig dem om du vill gå ut en stund.

Omständligt? Det kan man tycka. Men detta kan vara ett stort steg på vägen till den sci fi-framtid man aldrig riktigt trott på men ändå sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Vi snackar AR – augmented reality (typ: förstärkt/förhöjd verklighet).

Läs hela inlägget »

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Ute på ett av våra viktiga exportberoende industriföretag arbetar en person flitigt (hädanefter benämnd A). Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar A vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Det ekonomiska resultatet för A:s egen del, utöver den fasta lönen, faller ut med osviklig precision, och beloppet är betydande. A har all anledning att förklara sig belåten.

I en korridor inte långt därifrån befinner sig den lika energiskt arbetande B. Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar B vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Resultatet för B:s egen del, utöver den fasta lönen, kanske faller ut, men precisionen sviktar betänkligt och beloppet är av en helt annan storleksordning än det för A. B:s upplevelse av detta är en vag känsla av besvikelse.

Men vänta nu? Varför denna skillnad i precision och belopp, när båda bidragen är så värdefulla? Läs hela inlägget »

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Nu har resultatet sammanställts av den enkät förbundet skickade ut i våras till medlemmar med civil- och högskoleingenjörsexamen 2005 eller 2006. Syftet var att undersöka hur ingenjörerna ser på utbildningen med några års yrkeserfarenhet i bagaget, och hur dom tycker att den svarat upp mot yrkeslivets krav.

Så vad tyckte man? Ja, det visar sig att alla utom ett litet fåtal av ingenjörerna var nöjda med utbildningen totalt sett. Men svaren gör klart att man på olika sätt hade velat se en väsentligt mycket bättre anknytning till yrkeslivet:

£ En fjärdedel var missnöjda med tillämpningsövningarna,

£ en tredjedel såg inte den röda tråden i utbildningen,

£ studievägledningen underkändes av 60 procent,

£ två tredjedelar var missnöjda med samverkan med företag och näringsliv

£ karriärvägledningen fick godkänt av en knapp femtedel, och

£ ännu färre tyckte att praktikmöjligheterna var OK.

  Läs hela inlägget »