Logo

Icon

Sifferlösa avtal - ett stort ansvar

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN:s pappersupplaga rapporterar idag att SKTF säger upp sitt sifferlösa avtal med Almega Vårdföretagarna. Anledningen är att 30 procent av medlemmarna i branschen blev utan löneförhöjning förra året. Almegas förhandlingschef på området, Åsa Ramel, är förvånad: ”Vi har inte fått några signaler om att det inte fungerar”. Är hon rätt citerad är kommentaren anmärkningsvärd. En organisation som hanterar avtalet så lättvindigt har i mina ögon inte gjort sig förtjänt av det. Läs hela inlägget »

Nu väntar utmaningen

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri 

 

Årets avtalsrörelse är den tuffaste i mannaminne. Samordningen på ömse håll är starkare än någonsin, vilket gjort förhandlingsläget minst sagt kärvt. I det svåra läget har Sveriges Ingenjörer och övriga tjänstemän satt märket genom att gå först på flera av de tyngsta avtalen – i sig en unik händelse och en milstolpe i svensk nutidshistoria.

 

Men det är inte vid förhandlingsborden på Storgatan i Stockholm vi kan göra mest för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Utrymmet för genomgripande förändringar av avtalen är i princip obefintligt. Nyckeln ligger någon annanstans:

 

Läs hela inlägget »

Show us the money…

Stefan Jansson ombudsman industrienheten

Eller i vart fall förklara för våra medlemmar vad de kan göra för att öka sin lön och varför de får den löneökning som de får… Avtalsrörelsen har visat att arbetsgivarna vill lägga förhandlingarna där de hör hemma, på det lokala planet. Det vill vi också, men vi vill också se att det fungerar, innan vi släpper taget om de centrala siffrorna i avtalen. 

Vi förespråkar också att den som bäst kan förklara sin insats är den enskilde medlemmen.  Från arbetsgivarhåll får vi ständigt höra att det inte finns utrymme för löneökningar i årets avtalsrörelse, tydligen finns det inte någon annan förklaring till den enskilde medlemmen heller… För vad säger våra medlemmar om den lokala lönebildning? Undersökningar som Sveriges Ingenjörer gjort visar tyvärr att det inte funkar så bra… Läs hela inlägget »

Rimligt att jobba mer och tjäna mindre?

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN har rapporterat om tjänstemännens obetalda övertidsarbete som ökat med bortåt 50 % det senaste året.

Sveriges Ingenjörer är i grunden för möjligheten att avtala bort sin övertidsersättning. Många är nöjda med lösningen och det ska vara upp till individen själv att avgöra. Men trots att det är angivet hur individerna ska ersättas - med längre semester och högre lön - brister det i tillämpningen på företagen. Många får för lite ersättning redan vid anställningstillfället och nu jobbar alltså ingenjörer och andra tjänstemän i allt större utsträckning gratis.
Läs hela inlägget »

Inget utrymme i avtalsrörelsen?

Stefan Jansson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Det är intressant att se hur det från arbetsgivarhåll ständigt tjatas om att det inte finns något utrymme för löneökningar. Nu visar det sig snart i de första kvartalsrapporterna för året hur bra det ändå går för de flesta företag trots den värsta krisen sen 30-talet. Läs hela inlägget »

Teknikföretagen vill ha en normerande roll – utan siffror

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Avtalsyrkandena mellan Sveriges Ingenjörer och våra motparter inom Industrin är nu överlämnade. Det finns flera generella och likalydande yrkanden som arbetsgivarparterna satt upp på sin önskelista så här precis före jul.

- En kort avtalsperiod, ca ett år
- Inga centrala löneökningar
- Inga förändringar i de allmänna anställningsvillkoren.

Det var väntade yrkanden precis som säkert våra var för våra motparter arbetsgivarna.

Parterna inom Industrin har sedan 1997 haft en lönenormerande roll. Det så kallade märket ska sättas av industrins parter och ska ha en stabiliserande roll på den övriga arbetsmarknaden. Det har funkat mycket bra i snart 13 år.

Nu känns det som Industrins arbetsgivarparter abdikerar från sin roll. Hur kan de tro att de har satt ett märke om de säger nej till centrala löneökningar och säger att all löneökning ska ske lokalt efter företagens förmåga. Pedagogiken i detta är mycket svår att förstå. Centrala avtal med noll i bagaget ger fritt spelrum för övriga parter på arbetsmarknaden. Ska industrin arbetsgivarparter vara draglok så får de också se till att axla sin roll.

Halv löneprocess = inte godkänt

Maria Bryntesson, ombudsman kommun & landsting

Det centrala löneavtalet för kommunanställda akademiker är ett sifferlöst tillsvidareavtal mellan AkademikerAlliansen  (där Sveriges Ingenjörer ingår) och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. AkademikerAlliansen har nu yrkat förändringar i avtalet, med syfte att stärka den lokala löneprocessen.

Yrkanden har lagts eftersom medlemmarna upplever att de inte har tillräckligt med inflytande i löneprocessen. Jag ser en ganska enkel lösning på problemet, nämligen att det i avtalet skrivs in på vilket sätt som anställd, via chefen i organisationen, har möjlighet att påverka beslutsfattarna.

Läs hela inlägget »

Därför behövs det hängslen i kollektivavtalen

Jens Jacobsson, chefsjurist

Det talas ofta om den unika svenska modellen. I Sverige ansvarar parterna för villkoren på arbetsmarknaden, sägs det. Men är den bilden riktigt sann? Med handen på hjärtat måste man nog erkänna att det finns en del lagar som parterna kunde ha tagit ansvar för själva genom att reglera frågorna i kollektivavtal. Vår utgångspunkt är ju att det är parterna som bäst känner till förhållandena på arbetsmarknaden och vi därför löser frågor bättre och mer verklighetsanpassat än politikerna. Här måste vi som representerar arbetstagarsidan vara självkritiska.

Läs hela inlägget »