Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri 

Årets avtalsrörelse är den tuffaste i mannaminne. Samordningen på ömse håll är starkare än någonsin, vilket gjort förhandlingsläget minst sagt kärvt. I det svåra läget har Sveriges Ingenjörer och övriga tjänstemän satt märket genom att gå först på flera av de tyngsta avtalen – i sig en unik händelse och en milstolpe i svensk nutidshistoria.

Men det är inte vid förhandlingsborden på Storgatan i Stockholm vi kan göra mest för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Utrymmet för genomgripande förändringar av avtalen är i princip obefintligt. Nyckeln ligger någon annanstans:

Läs hela inlägget »

Jens Nilsson, lokalföreningsrekryterare

Det har näppeligen undgått någon att Sveriges ingenjörer och Unionen har kommit överens om ett nytt avtal med Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen.

Oavsett avtalsområde finns det en sak som är enormt viktig för att de centrala avtalen ska kunna tillämpas fullt ut och att lokala avtal ska kunna tecknas: en Akademikerförening på plats, som företräder medlemmarna på arbetsplatsen. Annars missar man massor av möjligheter och det vore alltså som att idag bygga mobiltelefoninät och mobiltelefoner baserade på NMT, eller t o m på den gamla MTA-standarden. Långsamt, rigitt och därmed inte utvecklingsbart. Alltså diametralt motsatt till hur våra medlemmar är och de branscher som ni är yrkesverksamma inom!

Att företaget har tecknat kollektivavtal är för övrigt en grundförutsättning för att en Akademikerförening ska kunna ha förhandlingsmandat och driva de frågor som är relevanta för er, som kan vara allt ifrån lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö. För att citera Jonas Milton, VD för Almega, inför avtalsrörelsen: “Idag är olikheten snarast norm”. Det är alltså bara ni lokalt som kan veta vilka frågor som är viktiga för er. Läs hela inlägget »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

DN har rapporterat om tjänstemännens obetalda övertidsarbete som ökat med bortåt 50 % det senaste året.

Sveriges Ingenjörer är i grunden för möjligheten att avtala bort sin övertidsersättning. Många är nöjda med lösningen och det ska vara upp till individen själv att avgöra. Men trots att det är angivet hur individerna ska ersättas - med längre semester och högre lön - brister det i tillämpningen på företagen. Många får för lite ersättning redan vid anställningstillfället och nu jobbar alltså ingenjörer och andra tjänstemän i allt större utsträckning gratis.
Läs hela inlägget »

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Avtalsyrkandena mellan Sveriges Ingenjörer och våra motparter inom Industrin är nu överlämnade. Det finns flera generella och likalydande yrkanden som arbetsgivarparterna satt upp på sin önskelista så här precis före jul.

- En kort avtalsperiod, ca ett år
- Inga centrala löneökningar
- Inga förändringar i de allmänna anställningsvillkoren.

Det var väntade yrkanden precis som säkert våra var för våra motparter arbetsgivarna.

Parterna inom Industrin har sedan 1997 haft en lönenormerande roll. Det så kallade märket ska sättas av industrins parter och ska ha en stabiliserande roll på den övriga arbetsmarknaden. Det har funkat mycket bra i snart 13 år.

Nu känns det som Industrins arbetsgivarparter abdikerar från sin roll. Hur kan de tro att de har satt ett märke om de säger nej till centrala löneökningar och säger att all löneökning ska ske lokalt efter företagens förmåga. Pedagogiken i detta är mycket svår att förstå. Centrala avtal med noll i bagaget ger fritt spelrum för övriga parter på arbetsmarknaden. Ska industrin arbetsgivarparter vara draglok så får de också se till att axla sin roll.

Maria Bryntesson, ombudsman kommun & landsting

Det centrala löneavtalet för kommunanställda akademiker är ett sifferlöst tillsvidareavtal mellan AkademikerAlliansen  (där Sveriges Ingenjörer ingår) och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. AkademikerAlliansen har nu yrkat förändringar i avtalet, med syfte att stärka den lokala löneprocessen.

Yrkanden har lagts eftersom medlemmarna upplever att de inte har tillräckligt med inflytande i löneprocessen. Jag ser en ganska enkel lösning på problemet, nämligen att det i avtalet skrivs in på vilket sätt som anställd, via chefen i organisationen, har möjlighet att påverka beslutsfattarna.

Läs hela inlägget »

Jens Jacobsson, chefsjurist

Det talas ofta om den unika svenska modellen. I Sverige ansvarar parterna för villkoren på arbetsmarknaden, sägs det. Men är den bilden riktigt sann? Med handen på hjärtat måste man nog erkänna att det finns en del lagar som parterna kunde ha tagit ansvar för själva genom att reglera frågorna i kollektivavtal. Vår utgångspunkt är ju att det är parterna som bäst känner till förhållandena på arbetsmarknaden och vi därför löser frågor bättre och mer verklighetsanpassat än politikerna. Här måste vi som representerar arbetstagarsidan vara självkritiska.

Läs hela inlägget »

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Ute på ett av våra viktiga exportberoende industriföretag arbetar en person flitigt (hädanefter benämnd A). Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar A vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Det ekonomiska resultatet för A:s egen del, utöver den fasta lönen, faller ut med osviklig precision, och beloppet är betydande. A har all anledning att förklara sig belåten.

I en korridor inte långt därifrån befinner sig den lika energiskt arbetande B. Genom kompetens, fingertoppskänsla och ett mått av vision lämnar B vad som kommer visa sig vara ett mycket värdefullt bidrag till verksamheten det året. Resultatet för B:s egen del, utöver den fasta lönen, kanske faller ut, men precisionen sviktar betänkligt och beloppet är av en helt annan storleksordning än det för A. B:s upplevelse av detta är en vag känsla av besvikelse.

Men vänta nu? Varför denna skillnad i precision och belopp, när båda bidragen är så värdefulla? Läs hela inlägget »

Mari-Ann Hjulbäck, förhandlingsdirektör

Sveriges Ingenjörer anser att förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden i huvudsak ska regleras i avtal. Kollektivavtal fungerar som signalsystem och skapar förutsättningar för långsiktighet och stabilitet. Läs hela inlägget »