Uppfattningen om det ekonomiska läget växlar från det ena toppmötet till det andra, men i Sverige fortsätter efterfrågan på ingenjörer att vara stark visar Arbetsförmedlingens bedömningar på ett års sikt i den senaste Var finns jobben?
Svaret på frågan Arbetsförmedlingen ställer i rapportens rubrik tycks alltjämt vara ”teknik och data”. Av efterfrågelistans c:a 200 yrken (alltså inte utbildningar), intas nio av de tio första platserna just av teknik- och datayrken, med mjukvaru- och systemutvecklare i topp. För samtliga dessa yrken bedöms konkurrensen om jobben vara mycket liten det närmaste året – i vart fall för yrkeserfarna. En närmare titt visar också att det är civilingenjörsyrken som står starkast.
Förändringarna för yrkena högst upp på listan är med något undantag marginella, med rörelser både upp och ner i index. Den ökade dominansen för yrkesgrupperna inom teknik och data förklaras därför snarare av att andra yrken har tappat mark något. Av de totalt femton ingenjörsyrken som redovisades i förra rapporten har index stigit något för nio, medan det fallit för sex.
Listan innefattar nu även civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi, som direkt seglade upp på en andraplats. Men man bör komma ihåg att detta är en av de i särklass minsta ingenjörsgrupperna. Genomslaget på den samlade ingenjörsarbetsmarknaden blir därför litet, även om behoven skulle vara stora relativt gruppen. Samtidigt skapar detta självfallet svårigheter att åstadkomma en jämn och rimlig kompetensförsörjning.
Efterfrågan på kemiingenjörer har under flera år varit klart svagare än för övriga ingenjörsyrken, och efter att tidigare ha följt den uppåtgående trenden föll den nu åter efter nedskärningarna inom läkemedelsindustrin. Civilingenjörsyrken inom kemi stannade dock på balans, medan det för (högskole)ingenjörsyrken bedöms råda stor konkurrens om jobben det kommande året. Företagens förkärlek för yrkeserfarna gör att en viss brist i indexets mening fordras för att läget också för nyexaminerade ska vara gott. Här finns alltså egentligen det enda orosmolnet ur den arbetssökandes perspektiv.
Arbetsförmedlingen hävdar avslutningsvis – och i princip som tidigare – att rekyteringsproblemen generellt kommer att öka ytterligare på 5-10 års sikt till följd av låga utbildningsvolymer och stora pensionsavgångar bland gymnasieingenjörerna. Detta förväntas leda till att arbetsmarknaden då kommer att vara ”god eller mycket god för flertalet teknikyrken”. Här kan tilläggas att SCBs långtidsprognos i första hand pekar ut högskoleingenjörer som den framtida bristvaran, även om bristen alltså är större för civilingenjörer – eller i vart fall civilingenjörsyrken – i den aktuella rapporten från Arbetsförmedlingen.
Det är inte alldeles självklart hur index som dessa förhåller sig till verkligheten, men vi kan konstatera att arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är fortsatt låg, oavsett examensinriktning. I juni fick 0,8 procent av förbundets medlemmar ersättning från arbetslöshetskassan, och en lika stor andel deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade en anställning med någon form stöd – och så har läget sett ut det senaste dryga året.
