Ingenjörsbloggen

Fram till idag har förslaget från regeringens utredare om en ny organisering av verksamheterna i tre högskolemyndigheter varit ute på remiss. De aktuella myndigheterna är Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret.

(Jag kan inte klandra den som tyckte att spänningen upphörde redan här, men jag ska fatta mig kort.)

Syftet är, enligt regeringens direktiv till utredaren, att ”genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering” av verksamheterna. I korthet innebär det att delar av HSV tillsammans med IPK och VHS bildar en myndighet för service till högskola och studenter, medan granskning och tillsyn landar i en annan.

Är det då ett bra förslag? Först bör sägas att regeringens direktiv är snäva, och inte lämnar mycket utrymme för fantasin. Av förslagets många detaljer ska jag dock bara uppehålla mig vid en: att göra boskillnad mellan Högskoleverkets granskande uppdrag å ena sidan, och det främjande å den andra. Läs mer »

Förra veckan samlades fackförbund, näringsliv och politiker för att diskutera industrins framtida utmaningar och uppgifter på Industridagen 2012, arrangerad av Industrirådet under devisen ”I nationens intresse”.

Industrirådets jämställdhetspris delades ut och Gustav Fridolin diskuterade tillsammans med Mikael Damberg politiska medel för hur industrin kan lösa samhällets utmaningar. Finansminister Anders Borg var på plats för att belysa de framtida uppgifterna för industrin såväl som för landet och bland besökarna fanns Socialdemokraternas nyvalda ordförande Stefan Löfven. 

Men, istället för att fortsätta uppradandet dessa onekligen tunga röster ska vi fokusera på Industridagens unga röster. Framtida utmaningar kan ju inte diskuteras utan generationen som kommer att möta dem och förväntas finna lösningarna på dem. Läs mer »

Häromdagen kunde vi läsa att Erik Schmidt, Googles styrelseordförande, har för avsikt att sälja aktier för fullständigt sanslösa 1,45 miljarder dollar under året som kommer. Ja, det är rätt uppfattat: en (1) enda person kammar hem nära 10 miljarder kronor. Hur är det möjligt?

Jag famlar lite på nätet och hittar en tio-i-topp lista över dollarmiljardärer på Wikipedia. Har de något gemensamt, funderar jag, som kan urskiljas med blotta ögat?

(Observera att siffrorna inom parentes nedan inte är ålder, utan förmögenhet i miljarder dollar per 10 mars 2011).

Högst upp står den mexikanske telekomgiganten Carlos Slim (74). I hans bakgrund hittar man bland annat en ingenjörsexamen från Universidad Nacionál Autónoma de Mexico.

Nummer två är Bill Gates (56). Ungefär vad han har sysslat med är bekant för de flesta, men någon ingenjörsexamen har han inte. Ingen examen alls, faktiskt, bara ett par år i Harvards datorhallar som inte gav något akademiskt kvitto. Läs mer »

Hösten 2011 infördes det nya systemet med studieavgifter för studenter från utanför EES. Strax före årsskiftet redogjorde Högskoleverket (HSV) för vad förändringen hade inneburit, i en rapport som byggde på en enkät till lärosätena.

Och tongångarna är dystra. En uppgift som lyfts fram särskilt i rapporten är att av totalt 4 600 antagna avgiftsskyldiga studenter, påbörjade bara 1 350 sina studier. ”Därmed var det bara 29 procent av dem som antogs som sedan registrerade sig. Motsvarande andel bland svenskar som antas är 79 procent.” Enligt lärosätena har avgifterna bland annat också medfört praktiska inkörningsproblem och en ökad arbetsbelastning. Samtidigt har en del nya grepp tagits för att möta situtationen, som till exempel att förbättra omhändertagandet av de inresande studenterna.

Lars Haikola, universitetskansler och chef för Högskoleverket, tog avstamp i siffrorna ovan i ett därpå följande nyhetsbrev. Han konstaterade vidare att andelen inresande nybörjarstudenter som inte är från EES eller Schweiz nu utgör bara en tiondel av alla inresande nybörjarstudenter, efter att tidigare ha utgjort en tredjedel. Av detta drog han slutsatsen att ”farhågorna inför avgiftsreformen har besannats” och avslutade med att deklarera att ”Sverige behöver studenter också från länder utanför EES!”

Kanslerns betraktelse är mer nyanserad än så – det vore orättvist att hävda något annat, men den största signalverkan ligger trots allt i sifferuppgifterna. Låt oss därför titta lite nämare på dessa – och några andra – siffror.

Förändringen från ”en tiondel till en tredjedel” avser enbart freemover-studenter från utanför EES, såvitt framgår av en preliminär analys publicerad av HSV i november. Utbytesstudenter från utanför EES ingår alltså inte. De är dock inte aktuella för avgifter, och föll därför utanför HSV:s enkät. Det saknas fortfarande uppgifter om hur många de var hösten 2011, men läsåret 2009/10 var de så många som 4200. En diskussion om det totala antalet studenter från utanför EES borde därför rätteligen inbegripa även dessa.

Man kan naturligtvis fråga sig om inte utbytesprogram bara är ett fiffigt sätt att runda avgiftsfrågan. Läs mer »

Som regel är artiklarna på Svenskt Näringslivs site lite enahanda (det är slitsamt att vara ett särintresse), och jag läser dem bara motvilligt. När det nu publicerades en artikel med rubriken ”Ingenjör drömyrke för dagens unga”, blev jag därför lite nyfiken för första gången på länge.

Artikeln bygger på en undersökning av Manpower, och trots att det av något skäl inte finns en länk till den i artikeln hittar man den lätt här. Enligt Svenskt Näringsliv bjuder den på ”en uppfriskande läsning som motsäger pessimisters och dysterkvistars framtidsspaning”. Undersökningen sägs visa att yrket gjort en ”come-back” bland de yngre. Men det stannar inte vid det: ”Även de som idag arbetar som ingenjörer är nöjda med sittyrkesval, sjätteplats i kategorin ‘Jag har redan mitt drömjobb’”.

Allt detta tycker Svenskt Näringsliv är glädjande, och vem vore väl jag – utifrån mitt eget särintresse – att tycka något annat? Av både nyfiken- och klåfingrighet gick jag ändå till källan, för att se hur det förhöll sig.

Det visar sig mycket riktigt att Ingenjör är ”drömjobbet” bland studenterna i undersökningen. Positionen rakades hem genom att 6 procent av de 624 tillfrågade studenterna – alltså c:a 37 personer – prickade för yrket (som ju egentligen är många yrken, och det är för övrigt en poäng i sig).

Med tanke på det stora antal yrken som finns därute, så är väl en andel på sex procent inte obetydlig, men Läs mer »

AstraZenecas nedläggning av forskningen i Södertälje riskerar att få mycket allvarliga effekter på stora delar av life science sektorn. Efter att Pharmacia tidigare lade ner sin forskning i Sverige och företagets områden därefter spreds har AstraZeneca varit den enda stora aktören.

Nedläggningen kommer dock inte direkt oväntat och det ställer frågan vilket strategiskt tänkande och vilka konkreta åtgärder som slipats på inom regeringskansliet. Läs mer »