Ingenjörsbloggen

Under de två första veckorna i maj har vi delat ut nära 5000 fejkade lönebesked till teknologerna på 15 lärosäten, från Luleå i norr till Malmö i söder. Satsningen som går under namnet ”Rätt lön” är en del i förbundets arbete med att hjälpa teknologer till rätt lön och anställningsvillkor när de söker sina första ingenjörsjobb. Det är nämligen rätt mycket att tänka på.

Varje år tar förbundet fram ingångslönerekommendationer (http://www.sverigesingenjorer.se/tycker/Sidor/ingangslon.aspx). Siffrorna baseras på löneenkäten från föregående år och är tänkta att fungera som en fingervisning när du som nyutexaminerad förhandlar din första lön med för en högskoleutbildad ingenjör relevanta uppgifter. Sverige är nämligen beroende av kompetenta ingenjörer och kvalificerad teknisk kompetens ska ge utdelning.

Förutom att vår årliga löneenkät ger oss ett bra underlag för ingångslönerekommendationer, visar den en hel del annat intressant. En sådan sak är att kvinnliga ingenjörer i snitt får nästan 900 kronor mindre än manliga i ingångslön – och dessutom ofta förväntar sig en lägre ingångslön, trots samma utbildning och kompetens i ryggen! Den som förväntar sig lägre lön kommer också att få lägre lön.  Förbundet jobbar aktivt med att jämna ut oskäliga löneskillnader och med att peppa alla blivande ingenjörer inför den första löneförhandlingen. Ingångslönen är avgörande för den framtida löneutvecklingen så det gäller att hamna rätt redan från början.

 Men, det är som sagt mycket att tänka på. Förutom lönen bör du ha koll på det där med anställningsvillkor innan du skriver under ditt första anställningsavtal. Ingångslönerekommendationen inkluderar nämligen inte restids- och övertidsersättning och tar inte hänsyn till andra villkor, såsom huruvida arbetsgivaren har kollektivavtal. En sak som få känner till är att kollektivavtalet reglerar dina villkor för bl.a. övertid, semester och pension – till ett värde av uppemot 100 000 kronor per år. Det är en enorm summa. Har arbetsgivaren inte kollektivavtal ska du själv förhandla dina villkor. Eller ta hjälp av Sveriges Ingenjörer.

Hur det såg ut när kuverten delades ut kan du se här (http://www.jnytt.se/nyhet/47350/delade-ut-fejkade-lonekuvert) och här (http://www.ingenjoren.se/2012/05/vad-ar-ratt-ingangslon-som-ingenjor/).

Skapa de bästa förutsättningarna för att du ska få rätt lön. www.sverigesingenjorer.se/rättlön Och hör av dig, om du vill ha några goda råd på vägen.

Mobilapplikationen Akademikerlön finns till iPhone och android-telefoner. Akademikerlön är framtagen av tio Sacoförbund, bland annat Sveriges Ingenjörer.  I appen finner du lönestatistik som baseras på cirka 260 000 löner. Utöver nyttig statistik finner du även en mängd lönetips. Akademikerlön är till för dig som gillar att ha allt i din telefon. Självklart är den gratis! Du kan läsa mer om appen på vår facebooksida https://www.facebook.com/akademikerlon?sk=app_7146470109 eller ladda ner från i-tunes http://itunes.apple.com/se/app/akademikerlon/id419326210?mt=8 respektive Google Play/Android Market https://play.google.com/store/apps/details?id=com.akademiker.android&feature=search_result.

Gilla oss på facebook - https://www.facebook.com/SverigesIngenjorer.

En fråga som till och från är uppe till debatt är om det faktiskt är nödvändigt att så många genomgår en högskoleutbildning – eller en fullt så lång högskoleutbildning – som fallet är idag. Till denna fråga sällar sig ofta sådana om utbildningarnas kvalitet och lönsamhet, för både individ och samhälle.

Nu senast initierades debatten av PJ Anders Linder på SvD, inledningsvis med hänvisning till den amerikanske entreprenören Peter Thiel, som menar att många utbildningar egentligen är både värdelösa och onödiga. Hans slutsatser är naturligtvis inte oomstridda, och den som vill höra både honom och några meningsmotståndare kämpa om verklighetsbeskrivningen kan ladda ner en debatt från NPR på temat Do Too Many Kids Go To College?

Debatten rullade på, men handlade egentligen inte så mycket om studenternas rätta antal, utan mer om utbildningens relevans och kvalitet liksom om forskningens frihet och finansiering. När Linder rundar av det hela i sitt avslutande inlägg, väljer han att formulera det så att kvalitet och ändamålsenlighet måste gå före studenternas numerär och det antal år de tillbringar på högskolan. Det är lätt att hålla med, men som slutkläm blir det lite trivialt.

Närmare brännpunkten kom nog Linder tidigare i artikeln, där han menade att ”alla kan i varje fall inte stärka sin relativa ställning genom att tillbringa fler år vid högskolan, det är dömt att sluta i ren inflation”. Han återger även ett citat från en amerikansk professor som befarade att man om 20 år skulle behöva ha doktorsexamen för att bli vaktmästare. Jag försöker se det framför mig:

Idag
- Har du sett, vi har fått en ansökan från en doktor till vaktmästartjänsten!
- Ha, ha. Den var bra. Knasbollar går i papperskorgen.

Tjugo år senare Läs mer »

Sverige är en industrination, sa Jan Björklund på en presskonferens igår, och Sverige ska förbli en industrination. Även om arbetena totalt sett blir färre, menade han, så blir de samtidigt alltmer komplicerade – och därför behöver vi fler ingenjörer.

Faktum är också att det hela tiden blir fler – högskoleutbildade – ingenjörer. Man kan dividera om hur många fler de behöver bli, och på vilken nivå. Där hänvisade Björklund tydligt till SCB:s prognoser för just gymnasie- och högskoleingenjörer, och det gjorde han alldeles rätt i. Och när han nämnde civilingenjörer så gjorde han det just för säga att det inte är där problemen finns.

För att komma tillrätta med detta har Björklund dragit igång försöket med en ny gymnasieingenjörsutbildning. Nu ställer han sig också bakom projektet Tekniksprånget, som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien och ett antal industriföretag (med Sveriges Ingenjörer i ett anknutet råd). Idén är att erbjuda fyra månaders betald praktik – på sikt 5000 per år – till ungdomar som går ut från teknik- och naturvetenskapsprogrammen. Det vällovliga syftet är att väcka intresse för industrin och ingenjörsyrket, och jag önskar dem lycka till.

IVA:s VD, Björn O. Nilsson, som också var med på pressträffen, nämnde tyvärr inte alls högskoleingenjörerna vid namn. Civilingenjörerna dök dock upp i en kommentar om de svenska ingenjörernas kvalitet, där han menade att det framför allt var dessa som stod sig väl i den internationella konkurrensen – även om han också här såg det minskade söktrycket som ett stort problem. Björn O. Nilsson var däremot ovillig att spekulera närmare i hur många fler ingenjörer av endera slaget som skulle komma att behövas. Och för all del, låt oss släppa framtiden och titta på tiden som varit istället.

Intresset för både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna har förvisso fallit sedan slutet av nittiotalet, vilket Sveriges Ingenjörer har tagit upp i åtskilliga sammanhang. Men om vi är inne på risken för en sjunkande kvalitet på de examinerade ingenjörerna, så är antalet sökande inte ensamt avgörande. Förkunskaperna har självfallet betydelse, oavsett antalet sökande, och söktrycket är ju lika mycket en funktion av hur många av de sökande som slutligen antas.

Under några år i slutet av nittiotalet var antalet förstahandssökande till båda ingenjörsutbildningarna rekordstort. Toppen nåddes hösten 1997, då 12 730 sökte en civilingenjörsutbildning . Efter några år med färre än 8 000 sökande, ökade antalet åter till 10 000 hösten 2011. Hösten 1997 började 6 017 studera till civilingenjör, vilket ger en kvot på 2,12. Men trots att de sökande 2011 var betydligt färre, var nybörjarna hela 6843 – och kvoten 1,47. Med samma kvot som 1997 skulle det behövts 14 480 förstahandssökande. Att nå dit skulle verkligen vara en ambitiös uppgift, särskilt med minskande ungdomskullar. Å andra sidan är frågan om det faktiskt behövs. Möjligheten fanns ju trots allt att behålla kvoten 2,11 genom att begränsa nybörjarna till 4750.

Nu kan man tycka att inget skulle vara vunnet med färre nybörjare, men då glömmer man att Läs mer »

Fram till idag har förslaget från regeringens utredare om en ny organisering av verksamheterna i tre högskolemyndigheter varit ute på remiss. De aktuella myndigheterna är Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret.

(Jag kan inte klandra den som tyckte att spänningen upphörde redan här, men jag ska fatta mig kort.)

Syftet är, enligt regeringens direktiv till utredaren, att ”genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering” av verksamheterna. I korthet innebär det att delar av HSV tillsammans med IPK och VHS bildar en myndighet för service till högskola och studenter, medan granskning och tillsyn landar i en annan.

Är det då ett bra förslag? Först bör sägas att regeringens direktiv är snäva, och inte lämnar mycket utrymme för fantasin. Av förslagets många detaljer ska jag dock bara uppehålla mig vid en: att göra boskillnad mellan Högskoleverkets granskande uppdrag å ena sidan, och det främjande å den andra. Läs mer »

Förra veckan samlades fackförbund, näringsliv och politiker för att diskutera industrins framtida utmaningar och uppgifter på Industridagen 2012, arrangerad av Industrirådet under devisen ”I nationens intresse”.

Industrirådets jämställdhetspris delades ut och Gustav Fridolin diskuterade tillsammans med Mikael Damberg politiska medel för hur industrin kan lösa samhällets utmaningar. Finansminister Anders Borg var på plats för att belysa de framtida uppgifterna för industrin såväl som för landet och bland besökarna fanns Socialdemokraternas nyvalda ordförande Stefan Löfven. 

Men, istället för att fortsätta uppradandet dessa onekligen tunga röster ska vi fokusera på Industridagens unga röster. Framtida utmaningar kan ju inte diskuteras utan generationen som kommer att möta dem och förväntas finna lösningarna på dem. Läs mer »

Häromdagen kunde vi läsa att Erik Schmidt, Googles styrelseordförande, har för avsikt att sälja aktier för fullständigt sanslösa 1,45 miljarder dollar under året som kommer. Ja, det är rätt uppfattat: en (1) enda person kammar hem nära 10 miljarder kronor. Hur är det möjligt?

Jag famlar lite på nätet och hittar en tio-i-topp lista över dollarmiljardärer på Wikipedia. Har de något gemensamt, funderar jag, som kan urskiljas med blotta ögat?

(Observera att siffrorna inom parentes nedan inte är ålder, utan förmögenhet i miljarder dollar per 10 mars 2011).

Högst upp står den mexikanske telekomgiganten Carlos Slim (74). I hans bakgrund hittar man bland annat en ingenjörsexamen från Universidad Nacionál Autónoma de Mexico.

Nummer två är Bill Gates (56). Ungefär vad han har sysslat med är bekant för de flesta, men någon ingenjörsexamen har han inte. Ingen examen alls, faktiskt, bara ett par år i Harvards datorhallar som inte gav något akademiskt kvitto. Läs mer »