Sedan 1988 har HUI Research (tidigare Handelns utredningsinstitut) utser varje år årets julklapp. För att kunna utses till årets julklapp ska en produkt uppfylla ett eller flera av följande krav: Den ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året, svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal och representera tidsandan. I år är årets julklapp hörluren. Många av de produkter som genom året utsetts till årets julklapp är produkter utvecklade av ingenjörer eller baserade på ingenjörskonst. Bakmaskinen, videokameran, CD-spelaren, TV-spelet, platt-TV:n, GPS:en, mobiltelefonen. Ja, till och med det elektroniska husdjuret – tamagotchin – har...

Det är inte var dag som debatt om forskningspolitik förs mitt i offentligheten. Men de senaste veckorna har det gjorts i DN. Alla artiklar har sina poänger men vi tycker att debatten är för smal. Så nu  svarar vi med en artikel i Newsmill. Debatten startade dagen innan nobelprisutdelningen med en allmän artikel i DN om den svenska forskningspolitiken. Den följdes åt av tre repliker. Två av dem hade doktorander som huvudtema. Ibrahim Baylan (S) tryckte på att det saknas en bra politik för de forskarstuderande. De bör få en anställning. Representanter för IVA:s projekt ”Agenda för forskning” tillade att en undersökning...

Låt mig först deklarera att jag inte har några problem med civil- och högskoleingenjörsutbildningarna som idé, men som utbildningssystemet har utvecklats efter anpassningen till Bolognasystemet, måste jag fråga mig om det verkligen är det bästa upplägget för att utbilda ingenjörer. Dilemmat Den första ansatsen att förbereda övergången till Bologna togs i Magisterexamen i internationell belysning (Ds 2003:4). Där lyftes dilemmat med att magisterexamen inte erkändes utomlands som en second degree. Problemet gällde främst utländska studenter, som upplevde sig förda bakom ljuset när de insåg att vår magisterexamen inte värderades utanför Sveriges gränser som den master den här översattes till. Nu...

I Svenska Dagbladet har en artikelserie om hur föräldraskapet påverkar kvinnors och mäns karriärer publicerats den senaste veckan. Enligt en studie gjord av Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tjänar högutbildade män vid 45 års ålder 40 procent mer än kvinnor med samma utbildning. I denna grupp ingår bland annat civilingenjörer och civilekonomer. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lonegapet-mellan-konen-som-bestar_7702728.svd Anledningen att man valt att titta på 45-åringar är att man ville titta på löneeffekten av småbarnsåren och inte då man var mitt uppe i den. Detta gjorde mig naturligtvis nyfiken att faktiskt titta på hur det ser ut bland Sveriges Ingenjörer och siffrorna visade...

Häromveckan skickade jag ut en fråga på Facebook, där jag bad folk säga vad de tänkte på när de hör ordet ingenjör. I första hand var det för att jag ville hitta symboler och bilder som skulle kunna symbolisera ingenjörsyrket, men även för att jag är nyfiken på vad folk (i detta fall mina Facebookvänner – kanske inget representativt urval, men…) tycker och tänker om ingenjörer. Jag fick en hel del olika svar; betong, smarta människor, Chalmers, problemlösare et cetera. Några svarade också ”ingen gör”. Och jag har tänkt på just det en del. Jag tror att ”ingen gör” var...

”Varför får innovation så liten plats i debatten, när det har så stor samhällsekonomisk inverkan?”, är tanken som poppar upp i mitt huvud när jag gör en snabbsökning på de största dagstidningarna om att OECD i förra veckan la fram deras granskningsresultat av svensk innovation. Efter att ha finkammat myndigheters och intresseorganisationers hemsidor, de största morgontidningarna, regionala tidningar, blogginlägg och övriga sociala medier finner jag en liten notis i Svenska Dagbladet och Dagens Industri samt två blogginlägg förutom självklara pressmeddelanden från VINNOVAs, IVAs och, naturligtvis, regeringskansliets egen hemsida. Varför så lite debatt och så lite intresse? En gång i tiden...