Det är inte många av våra medlemmar som saknar arbete. Men för dom som gör det, kan världen se rätt olika ut.
I oktober 2011 fick 752 medlemmar (0,7 procent) ersättning från a-kassan (AEA). Ytterligare 877 (0,9 procent) deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade någon form av anställning med stöd.
Detta förbleknar självfallet vid en jämförelse med de 372 000 personer (8,2 procent) som enligt Arbetsförmedlingen sökte arbete eller deltog i program med aktivitetsstöd. Men – med risk för att låta högmodig – det är ingenjörer det handlar om här, det kanske mest åtrådda villebrådet på svensk arbetsmarknad just nu.
Vid en närmare titt på siffrorna visar det sig dock att åtrån klingar av drastiskt med åldern. För medlemmarna i åldrarna över 55 år var andelen med a-kassa eller i program nära tre gånger högre än för dem som låg under detta magiska streck.
Den relativa skillnaden mellan åldrarna är inget nytt fenomen, och ingenjörerna från 55 år och uppåt med a-kassa (195) eller i program (301) utgör förvisso ingen stor skara. Vi får självfallet inte heller glömma att 96 procent hade ordinarie arbeten även här.
Men jag lyckas ändå inte se varför detta skulle göra saken begripligare. I tider som dessa borde väl ingenjörskompetensen tas tillvara överallt där den står att finna, oavsett ålder på den som besitter den?
Kommentarer (4 st)
1. Marianne Almesåker 30 november, 2011 kl. 13:34
Det är bra att sverigesingenjörer följer upp statistiken över de medlemmar som faktiskt är i ett utanförsskap. Och om det har en tendens att öka med stigande ålder att medlemmar hamnar i program. Program som har som viktigaste inriktning att stimulera berörda personer att få en färsk gymnasiekompetens! tycker jag att förbundet påverkar programutbudet till högre nivå på kompetensutvecklingen. Personligen deltar jag i den typen av program som bara lär mig att min bakgrund är inget värd och det bästa för mig är att komplettera med en färsk gymnasieutbildning. Jag tror inte avsikten med arbetslinjen är att högutbildade ska tvingas göra om sin gymnasieutbildning. Det viktiga är att de som verkligen inte har gymnasiekompetens får möjligheten. Det är inte vi som har utbildning som är nära doktorsexamen som ska ta upp platserna. Arbetslinjen ska verka för att även vi över 50 år är kompetenta individer. Friska 50 – 65 åringar är arbetsföra.
Siffrorna är på tok för höga. Det skrämmer mig, att så många ingenjörer ändå är i ett utanförsskap som dina siffror visar Olle. Sverige behöver alla sina ingenjörer.
Vad är de bakomliggande orsakerna till att ca 1000 ingenjörer inte behövs. Alla behövs eller hur?
2. Trött 1 december, 2011 kl. 18:31
Jo tjena. Bor i en stad/region med hög arbetslöshet och har en bred högskoleingenjörsutbildning. Examen sedan över 10 år. (Är gymnasieingenjör före det.) Har aldrig kommit längre än ett par år på varje arbetsplats innan omorganisatrion eller uppsägningar. Har aldrig hunnit komma in så bra på någon arbetsplats att jag kunnat gå vidare. Får alltid börja om med jobb utan egentliga akademiska krav: kundservice, orderhanterare, avropare, leveransplanerare etc. Det bästa jobb jag haft var produktionstekniker för nästan 10 år sedan… Har varit arbetslös långa perioder mellan dessa jobb och är nu arbetslös igen sedan i våras. Senaste jobbet var ”rekord” med nästan 3,5 års anställning. Dock klarade jag en första uppsägning då alla efter mig på LAS sparkades efter drygt 2 år men blev omplacerad till en ”uppsägningsdrabbad” avdelning med sämre arbetsuppgifter och villkor. Efter ett år till kom nästa omorganisation med uppsägningar och då blev jag arbetslös igen. När jag gick min utbildning var den starkt eftertraktad och halva klassen fick jobb på Ericsson. Nu är det iskallt och jag skulle inte rekommendera någon att läsa en bred högskoleingenjörsutbildning typ Industriell Ekonomi . Det söks bara specialister nu… Bli hantverkare eller specialicerade tekniker.
3. Joakim 1 december, 2011 kl. 23:35
”Får alltid börja om med jobb utan egentliga akademiska krav: kundservice, orderhanterare, avropare, leveransplanerare etc. ”
Men i statistiken är du en ingenjör som har ett jobb, vilket bidrar till fin-fin arbetslöshetsstatistik. Slutsatsen bör då bli att det måste utbildas ännu fler ingenjörer, eller hur Olle? ;)
4. Michael 3 december, 2011 kl. 23:18
Jo dessa undersökningar är jag ytterst skeptiskt till. Håller helt med Joakim man friserar siffrorna så att man kan övertyga regeringen att utvidga antalet platser så att industrin kan få tillgång till billigare ingenjörer.
Jobbar själv i Norge sedan 3 år tillbaks, har sökt jobb i Sverige men det är svårt varje relevant tjänst har 30-50 sökande varje gång. Men sådana som jag syns inte i statistiken för vi jobbar i Norge.