Ingenjörsbloggen

Det är inte många av våra medlemmar som saknar arbete. Men för dom som gör det, kan världen se rätt olika ut.

I oktober  2011 fick 752 medlemmar (0,7 procent) ersättning från a-kassan (AEA). Ytterligare 877 (0,9 procent) deltog i ett arbetsmarknadsprogram eller hade någon form av anställning med stöd.

Detta förbleknar självfallet vid en jämförelse med de 372 000 personer (8,2 procent) som enligt Arbetsförmedlingen sökte arbete eller deltog i program med aktivitetsstöd. Men – med risk för att låta högmodig – det är ingenjörer det handlar om här, det kanske mest åtrådda villebrådet på svensk arbetsmarknad just nu.

Vid en närmare titt på siffrorna visar det sig dock att åtrån klingar av drastiskt med åldern. För medlemmarna i åldrarna över 55 år var andelen med a-kassa eller i program nära tre gånger högre än för dem som låg under detta magiska streck. Läs mer »

Jag brukar få på moppe när jag någon gång föreslår våra ingenjörsläsare att byta jobb för att få ett mer utmanande arbete och höja lönen, eller när jag berättar att det finns jobb att söka i andra länder.

Att enskilda ingenjörer byter jobb kan synas vara ett lönsamt initiativ bara för individen, men man ska inte glömma att den samlade effekten av att många gör det är att det skapar just ett kollektivt tryck på lönerna.
 
Och det faktum att ingenjörsutbildningarna ger en utmärkt grund för att skapa sig en framtid även i andra länder (något som alls icke är givet för andra examina) är definitivt något att hämta styrka ur.

Jag kan därför bara inte låta bli att berätta att efterfrågan på ingenjörer i Tyskland fortsätter att vara mycket hög (se tidigare inlägg). Enligt Verein Deutscher Ingeniuere (VDI), låg antalet lediga jobb i oktober på rekordhöga nivåer, de oroliga eurotiderna till trots.

Arbetslösheten bland ingenjörer i oktober var 19 300, det tredje lägsta antalet sedan statistiken började föras 2000. Samtidigt var antalet vakanser 98 300 – bara ett snäpp under all time high på 99 000 i september. Mellanskillnaden på 79 000 jobb – die ingenieurlücke – var nära dubbelt så stor som ett år tidigare, och det gick alltså drygt fem lediga jobb på varje arbetslös ingenjör. Läs mer »

I tidigare inlägg har jag refererat till de prognoser från SCB och Högskoleverket som indikerar att det är bland högskoleingenjörer och tekniker med kortare utbildning som det förväntas uppkomma en framtida brist, inte bland civilingenjörer – där riskerar det istället att bli ett överskott. Jag har också tagit upp att det nu i höst antogs fler än någonsin till civilingenjörsutbildningarna.

På den politiska nivån kan det säkert gå på ett ut: för få vill bli högskoleingenjörer, men tack och lov – intalar man sig – vill så många bli civilingenjörer att det nog inte är något större bekymmer. Men så länge ambitionen är att utbilda civilingenjörer efter arbetsmarknadens framtida behov av just civilingenjörer, ser jag inte något skäl att idag expandera utbildningarna ytterligare.

Om man eftersträvar en ordning där alla som vill och har rätt förutsättningar ges möjlighet att läsa till civilingenjör, måste lärosätena tala ett helt annat språk i sin marknadsföring. Det är olyckligt om studenterna bibringas uppfattningen att det egentligen inte finns någon gräns för behovet av civilingenjörer, och att vägen ut på arbetsmarknaden alltid lyser klar.

Istället för att allmänt tala om att ingenjörer kan bli nästan vad som helst, och sedan ge några exempel på studenter som fick sitt drömjobb, borde lärosätena i det läget följa upplägget nedan.

”Vår civilingenjörsutbildning är utformad för att hålla hög kvalitet, på internationellt konkurrenskraftig nivå. Den som söker bör därför betänka följande:

• Studierna till civilingenjör är hårda, och målet för dem kan kännas avlägset.
• Alla som antas når inte examen. Ansvaret för att klara utbildningen är i första hand ditt.
• Många civilingenjörer har kreativa och spännande arbeten, i Sverige och andra länder. De kan vara chefer på olika nivå, eller arbeta med forskning, teknisk utveckling, produktionsstyrning eller marknadsföring.
• Civilingenjörer återfinns också i arbeten helt eller delvis utanför teknikområdet. Läs mer »