Tysk ingenjörsbrist – om inte den svenska övertygar
I februari 2011 var strax över 23000 tyska ingenjörer arbetslösa, skriver den tyska ingenjörsföreningen VDI i ett pressmeddelande. Rätt många i reda tal, måste man säga, men väsentligt färre än de över 80000 ingenjörsjobb som låg ute samma månad. Jämfört med samma månad förra året har skillnaden mellan utbud och efterfrågan mer än fördubblats, och bara sedan i januari ökade den med 19 procent.
Allt detta tar man som ett tecken på att bristen på ingenjörer kommer att öka ytterligare, och att den till och med kan komma att nå högre nivåer än de före finanskrisen.
Efterfrågan är särskilt stor på maskin-, farkost- och elektroingenjörer. I februari fanns c:a 30000 jobb för ingenjörer inom maskin och farkost, nästan 18000 för elektroingenjörer och drygt 13000 för byggnadsingenjörer.
Detta lyckades jag så småningom reda ut med hjälp av automatöversättning och rätt usla skolkunskaper i tyska (läs själva för säkerhets skull). För den som är eller vill bli något bättre i språket, och som inte låtit sig övertygas av vare sig industrins efterfrågan eller löner i Sverige, warum nicht slänga in en ansökan och vielleicht bygga BMW istället?
Olle Dahlberg, Utredare: utbildning och arbetsmarknad
Olle Dahlberg
Jonna Lahdensuo
Johan Sittenfeld
Helene Sjöman
14 Kommentarer
1. Joakim 24 mars, 2011 kl. 19:42
Om jag minns rätt så tjänar tyska ingenjörer också betydligt bättre än svenska. Har ni någon statistik på tex hur stor den procentuella löneskillnaden är?
Vidare undrar jag om Sveriges Ingenjörer har några teorier eller tänkbara förklaringar till varför tyska ingenjörer tjänar bättre än svenska?
2. Olle Dahlberg 25 mars, 2011 kl. 12:50
Sett till köpkraft ligger Dubai faktiskt ännu lite bättre till. Det kan säkert finnas flera skäl till varför svenska ingenjörer inte oftare söker sig dit, men en är i vart fall att de till skillnad från Tyskland befinner sig utanför EU.
Trots att arbetsmarknaderna i Sverige och Tyskland är formellt sammanvävda, kan det alltså finnas betydande skillnader i anställningsvillkor. En större rörlighet våra två länder emellan skulle sannolikt vara positiv för utvecklingen av både svenska företag och ingenjörslöner. Vad är det då som hindrar just dessa marknadskärl från att kommunicera bätttre med varandra?
3. Joakim 25 mars, 2011 kl. 18:46
Det stämmer säkert att lönerna/köpkraften är ännu högre i Dubai, men Tyskland har trots allt mer gemensamt med Sverige och ligger därför närmare till hands att jämföra med.
Jag är fortfarande nyfiken på om SI har något svar på följande frågor:
1. Ungefär hur mycket högre är ingenjörernas löner i Tyskland jämfört med i Sverige?
2. Har Sveriges Ingenjörer några teorier eller tänkbara förklaringar till varför ingenjörer i Tyskland tjänar bättre än ingenjörer i Sverige?
4. Jens 26 mars, 2011 kl. 08:58
Finns statistik på SI hemsida från 2009. CI med minst 5 års erfarenhet tjänade då:
Stockholm 34000 kr
Berlin 42000 kr
Om hänsyn tas till Levnadskostnader ink. boende låg indexet på:
Berlin 136
Stockholm 100
5. Joakim 28 mars, 2011 kl. 19:02
Tack Jens, då fick jag svar på fråga 1). 36% skillnad alltså om man tar hänsyn till levnadskostnader – ganska stor skillnad minst sagt!
Det borde ju då vara klart intressant att undersöka vad det är som gör att ingenjörernas löner är så mycket högre i Tyskland. Så jag skulle vara tacksam om någon från SI kunde svara på fråga 2)?
6. Olle Dahlberg 31 mars, 2011 kl. 11:15
Dina frågor är det inget fel på, Joakim. Jag hade ändå hoppats kunna lyfta blicken lite, och höra vad läsarna av bloggen har för idéer om varför skillnader som dessa inte tas bättre tillvara (av tex ingenjörer) på den europeiska arbetsmarknaden.
7. Jens 2 april, 2011 kl. 09:05
Räknar man antalet städer i världen där CI har högre köpkraft är Stockholm kom jag fram till 34 av 73, dvs ~50% har högre köpkraft. (Noteras bör att detta gäller för elektro-CI)
Tittar man på Europa och nettolönen har 17 av 37 högre, dvs ~50% än Stockholm. Ex ligger Dublin 51% högre, Köpenhamn 31% högre och Zurich 112% högre i nettolön.
Varför ligger svenska löner i mitten? Sverige är ju trots allt ett stort ingenjörsland med flertalet världsledande företag.
Hur ser tillgång/efterfrågan av CI ut i övriga länder? Bör vara en faktor för lönesättning. Sen tror jag att det generellt sett är så att det är ”fult” i Sverige att tjäna för mycket jämfört med andra. Sverige har ju trots allt bland världens mista löneklyftor. Det finns såklart fördelar med detta men det måste löna sig att studera, vilket det knappast gör idag. 5 års studier kan resultera i ett inkomstbortfall på ~1.2 miljoner (om man räknar med att det går att tjäna 20 000 per månad om man jobbat istället) plus kostnad för räntor på studielån osv.
Svenska ingenjörer tjänar med andra ord alldeles för lite sett ur ett internationellt perspektiv men också för att man skall kunna motivera personer att söka till CI-utbildningarna. Flytta till Tyskland? Tror jag väljer Wien istället.
8. Joakim 24 april, 2011 kl. 11:43
@Olle:
”Jag hade ändå hoppats kunna lyfta blicken lite, och höra vad läsarna av bloggen har för idéer om varför skillnader som dessa inte tas bättre tillvara (av tex ingenjörer) på den europeiska arbetsmarknaden.”
Jag tror förklaringen är ganska enkel. När man väl skaffat partner, barn och villa i Sverige är det inte så lätt att bryta upp och flytta till ett nytt land. Ovanpå det finns språk- och kulturbarriärer. Som jämförelse är flyttbenägenheten mellan Europeiska stater betydligt lägre än mellan stater inom USA.
Vidare, angående lönenivån så påverkar globaliseringen till viss del. Men det uppstår trots allt en lokal marknad med lokala förutsättningar. Om så inte vore fallet borde ingenjörer (och alla andra yrken på den globala marknaden) ha samma lön i alla länder i världen, vilket inte är fallet.
Avslutningsvis, om jag minns rätt så drev Sveriges Ingenjörer (eller rättare sagt dåvarande Civilingenjörsförbundet) för ett antal år sedan en kampanj för att svenska ingenjörer skulle nå samma löner som tyska ingenjörer. Den debatten verkar ha tystnat från SI:s sida i takt med att utbildningspolicyn blivit alltmer expansiv. (Istället ges nu rådet att *flytta* till Tyskland, vilket ofta inte enkelt låter sig göras pga ovan nämnda skäl.)
Ska vi tolka det som att SI:s policy har skiftat från att satsa på kvalitet till kvantitet? SI bör kanske framöver i så fall bedriva kampanj för att svenska civilingenjörslöner ska jämföras med ingenjörernas löner i lågkostnadsländer istället för i Tyskland?
9. Olle Dahlberg 27 april, 2011 kl. 13:53
Joakim,
Sveriges Ingenjörer uppmanar inte nödvändigtvis medlemmarna att byta land, men däremot att byta jobb, eftersom vi ser att det ger utslag lönemässigt.
Visst finns hinder för att flytta från landet (och ibland till och med inom det). Jag tycker ändå det är värt att väcka tanken, särskilt om det skulle löna sig ännu bättre.
Som av en händelse släppte SCB och HSV idag en rapport om internationell mobilitet i högskolan. Uppgifterna är tyvärr inte helt entydiga, men de väcker i vart fall en del funderingar kring detta:
Av c:a 21000 ”free movers” från Sverige läsåret 09/10, var det bara 3% som avsåg att studera inom ”Teknik och tillverkning” (och en lika stor andel inom ”Matematik, naturvetenskap och data”). Inget större drag i den gruppen, kan man tycka. Å andra sidan beger sig en stor andel utomlands för språkstudier, som ju kan vara tillämpliga på vilket framtida yrke som helst.
Därutöver var c:a 5800 ”utbytesstudenter”. De redovisas bara per högskola, men andelen teknikstudenter skulle mycket väl kunna vara större i den gruppen.
En titt på examinerade 09/10 från några olika program visar till sist att andelen civilingenjörer som studerat utomlands (dock inte nödvändigtvis kopplat till programmet) var hela 23% – 31% bland kvinnor och 20% bland män.
Åtminstone den sista siffran ger någon slags indikation på viljan och förmåga att bege sig utomlands. Så kanske förutsättningarna för att slå mynt av en bättre löne- eller arbetsmarknad utomlands finns, men ännu inte är fullt realiserade, i vart fall före kvarnstenarna partner, villa och barn.
10. Johan Larsson 25 maj, 2011 kl. 12:35
@Olle Jag blir lite förvirrad av det här. Först verkar SI för att fler ska utbilda sig till ingejörer, sen frågar ni varför vi inte tar tillvara löneskillnaden. Finns det andra sätt att ta tillvara den än att flytta? Jag utgår från att jag tänker fel här och ser fram emot förklaringen.
En lösning kanske kan vara att marknadsföra våra låga löner utomlands?
11. Olle Dahlberg 25 maj, 2011 kl. 15:19
Jag ser ett värde i att informera om arbetsmarknadsläget för ingenjörer både utifrån förbundets egna uppgifter om medlemmar med ersättning från a-kasssan och som det beskrivs av tex arbetsförmedling och arbetsgivare. Det är inte alltid min avsikt att koppla det till diskussionen om hur många ingenjörer som behövs på olika nivå.
I det här fallet kände jag att det kunde var intressant med en liten utblick mot Tyskland, för den som kan tänka sig en sväng utomlands om svenska företag upplevs som njugga, eller om de inte erbjuder arbete på rätt nivå – trots att de säger sig ha svårt att få tag på ingenjörer.
Att byta jobb lönar sig, som jag lyfte fram i ett annat inlägg, och kanske vore det ännu lönsammare att samtidigt byta land.
Om detta i sin tur leder till att svenska företag ser sig tvungna att anpassa sina löner till en därmed lite större marknad, skulle jag naturligtvis inte se något problem med det, tvärtom.
12. Joakim 25 maj, 2011 kl. 18:30
@Olle Dahlberg:
Vad är poängen med att utbilda så många ingenjörer att de tvingas flytta utomlands för att få ett arbete med rätt kvalifikationsnivå och lön?
Är det inte bättre då att rätta till grundproblemet istället, dvs att minska antalet utbildningsplatser?
13. Olle Dahlberg 26 maj, 2011 kl. 09:16
Min poäng här är att jag inte drar mig för att uppmuntra ingenjörer att söka sig till bra jobb och löner utomlands, alldeles oavsett arbetsmarknadsläge och antal ingenjörer i Sverige.
14. Sven Andersson 26 maj, 2011 kl. 10:32
@Olle:
Vore det inte bättre om SI verkade för att skapa ett bättre arbetsklimat för ingenjörer i Sverige, t.ex. genom att minska ingenjörstillgången (dvs. reducera antalet utbildningsplatser) för att få arbetsgivarna att på riktigt konkurrera om arbetskraften, istället för att uppmuntra ingenjörer att flytta till Tyskland?
Strategin att hålla nere antalet utbildningsplatser har exempelvis Läkarförbundet lyckats ypperligt med – man har bevarat läkaryrkets status och ”exklusivitet”, medan t.ex. civilingenjörer under de senaste decennierna har blivit en dussinvara med jämförelsevis låg lön och status.