Ingenjörsbloggen

I februari 2011 var strax över 23000 tyska ingenjörer arbetslösa, skriver den tyska ingenjörsföreningen VDI i ett pressmeddelande. Rätt många i reda tal, måste man säga, men väsentligt färre än de över 80000 ingenjörsjobb som låg ute samma månad. Jämfört med samma månad förra året har skillnaden mellan utbud och efterfrågan mer än fördubblats, och bara sedan i januari ökade den med 19 procent.

Allt detta tar man som ett tecken på att bristen på ingenjörer kommer att öka ytterligare, och att den till och med kan komma att nå högre nivåer än de före finanskrisen.

Efterfrågan är särskilt stor på maskin-, farkost- och elektroingenjörer. I februari fanns c:a 30000 jobb för ingenjörer inom maskin och farkost, nästan 18000 för elektroingenjörer och drygt 13000 för byggnadsingenjörer.

Detta lyckades jag så småningom reda ut med hjälp av automatöversättning och rätt usla skolkunskaper i tyska (läs själva för säkerhets skull). För den som är eller vill bli något bättre i språket, och som inte låtit sig övertygas av vare sig industrins efterfrågan eller löner i Sverige, warum nicht slänga in en ansökan och vielleicht bygga BMW istället?

Högskoleverkets arbete med att utveckla ett nytt kvalitetssystem drog igång efter en serie inledande krumbukter, som till slut ledde till att byte av myndighetschef. HSVs tidplan var rejält pressad. I juli förra året fick man uppdraget av regeringen, i december presenterades resultatet, och redan efter årsskiftet drog utvärderingarna formellt igång.

Regeringens utgångspunkt för översynen (i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen), var på sätt och vis mycket konkret: Det är resultatet vi är intresserade av; inget annat. Om av tidsbrist eller modellens själva natur är HSV:s systembeskrivning också ytterst kort – 13 sidor inräknat förord och sammanfattning, och anvisningarna är av principiell och övergripande karaktär. Inför varje utvärdering kommer HSV ta fram en särskild vägledning, med vars hjälp lärosätena sedan ska kunna tillfredsställa regeringens och HSV:s krav på redovisning av hur ”faktiska studieresultat motsvarar de förväntade”. Ansvaret för att bedömningarna blir likvärdiga och transparenta vilar hos HSV.

För själva granskningsarbetet svarar som tidigare olika bedömargrupper, sammansatta av ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Bedömargrupperna ska även föreslå vilka av målen i examensbeskrivningarna som ska utvärderas för varje utbildning. Urvalet ska spegla utbildningens helhet, särart och användbarhet på arbetsmarknaden. Det sista är inte minst viktigt, men som målen i examensordningen är skrivna är det förmodligen också svårast att komma åt.
 
Utvärderingarna ska utmynna i ett samlat omdöme på en tregradig skala: bristande, hög och mycket hög kvalitet. Det lägsta betyget föranleder krav på åtgärder och – ytterst – risk för att examensrätten dras in. Det högsta betyget ska enligt propositionen ligga till grund för en särskild kvalitetspremie vid resurstilldelningen. Men det ligger nära till hands att gissa att omdömet i sig kommer att överträffa värdet av premien. Läs mer »

En av Högskoleverkets (HSV) många uppgifter är att bedöma utländska examina, för att se vilken svensk examen de närmast motsvarar – allt i syfte att göra det lättare att komma in på vår arbetsmarknad.

Förra året utfärdades total 4200 sådana bedömningar, rapporterar man nu, ”vilket motsvarar samtliga examinerade från ett lärosäte av Stockholms eller Uppsala universitets storlek”, eller sju procent av alla nyexaminerade.

En närmare titt på underlaget visar att 159 bedömningar motsvarade civilingenjörsexamen och 359 högskoleingenjörsexamen. Totalt sett var de alltså inte särskilt många, men även de svarar mot ungefär 10 procent av en årskull nya högskoleutbildade ingenjörer. Inget litet tillskott, alltså.

Allt detta borde vara odelat positiva nyheter. Som vi tagit upp tidigare på Ingenjörsbloggen ropar svenska företag i allt större utsträckning efter ingenjörer, och de borde rimligen stå i kö för att ta emot de nyanlända. Ja, i själva verket borde de egentligen vara efterfrågade samma dag de sätter sin fot på svensk mark, med eller utan bedömning av HSV.

Men riktigt så enkelt är det inte, och den rubrik HSV valt för sin analys skvallrar om just detta: ”Tusentals utländska akademiker till arbetsmarknaden”. Inte på arbetsmarknaden, utan till den. Läs mer »

Den dragkamp som länge pågått mellan CSN:s regelverk och lärosätenas studieupplägg ser ut att snart vara över, med lättade studenter som vinnare.  Idag offentliggör regeringen sitt förslag på lösning där tre tydliga vinster kan utläsas för teknologernas och ingenjörsutbildningarnas räkning. Läs mer »

Gästbloggare: Daniel Eriksson, vice ordförande för Teknologgruppen samt ledamot i förbundsstyrelsen

Det har gått några månader sedan jag valdes till vice ordförande för teknologerna i förbundet. Det är ett fantastiskt uppdrag som ger en chans att träffa fantastiska ingenjörer, hjältar i vardagen om ni så vill. Det har också gett mig chansen att reflektera över min egen roll som framtida ingenjör och, ännu mer spännande, vilken roll de ingenjörer som kommer efter mig kommer att spela. Läs mer »

DN:s kolumnist Lena Andersson skrev i helgen träffande om anledningarna till folkrörelsernas förtvining. Hon skriver på tal om politiken – men det är högst relevant även för vår värld, den fackliga. Det ålderdomliga och formaliserade språket, de nästan rituella mötesprocesserna och den självklarhet med vilket allting orkestreras av våra folkliga styrelseproffs, utgör en effektiv mur mot de oinvigda.

Jag minns när jag som ny i branschen deltog på fackliga årsmöten och fullmäktigesammanträden. Jag minns hur okunnig och obildad jag kände mig – innan själva sakfrågorna ens börjat diskuterats. Då var jag ändå inte helt oerfaren av föreningsvärlden. Men Läs mer »