Arbetsförmedlingens har just presenterat sin bedömning av arbetsmarknadsläget 2011 – Var finns jobben? – där bilden av en allt ljusare arbetsmarknad tecknas. Det gäller i synnerhet data- och teknikyrken (vilket också bekräftar den utveckling vi rapporterade om för någon vecka sedan).
”Rekryteringsproblemen är i stigande och avser i första hand utbildade med erfarenhet”, skriver man i en kommentar till teknikyrkena, ”men arbetsmarknaden blir också god för nyexaminerade”.
Den förväntade efterfrågan uttrycks som ett bristindex på en femgradig skala från mycket stor till mycket liten konkurrens om jobben. Ett par hundra yrken är listade, och bland dessa finns 16 ingenjörsyrken (och tre datayrken).
För fyra ingenjörsyrken, främst inom bygg, råder mycket liten konkurrens om jobben. Civilingenjörer bygg och anläggning ligger högst, och toppar nu dessutom den totala listan före byggnadsplåtslagare och läkare. Tätt därefter kommer VVS-ingenjörer, byggnadsingenjörer och civilingenjörer elkraft.
I andra änden av ingenjörsskalan ligger kemi, där civilingenjörer kemi och laboratorieingenjörer är i balans, medan konkurrensen om jobben är stor för kemitekniker och kemiingenjörer.
Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är goda på både fem och tio års sikt för samtliga utbildningsinriktningar, med undantag för kemi- och bioteknik. För de senare sätts utsikterna till ”medelgoda, det vill säga i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft”. I en brasklapp sägs dock att det ”kan inträffa att personer med civilingenjörsutbildning får arbete på högskoleingenjörsnivå”.
Apropå en kommentar till ovan nämnda inlägg, om kopplingen mellan arbetsmarknad och lön, bör det göra ont hos företagen när ingenjörer brister. Varför skulle annars ungdomar tveka?
