Olle Dahlberg, utredare utbildning&arbetsmarknad
Idag löper remisstiden ut för Teknikdelegationens betänkande Vändpunkt Sverige (SOU 2010:28). Teknikdelegationen lämnar en i stora stycken starkt oroande beskrivning över den svenska utbildningens tillstånd inom matematik, naturvetenskap, teknik, och IKT. Vår förhoppning är därför att regeringen tar fasta på delegationens förslag, och utser en kommission för teknik och naturvetenskap att verka som koordinator för dessa.
Sveriges Ingenjörer var representerade i delegationen, och det kommer väl därför inte som någon överraskning att förbundet står bakom förslagen i betänkandet. Det står bortom allt tvivel att landets fortsatta utveckling och välstånd kräver att internationellt konkurrenskraftig kompetens finns att tillgå, i tillräcklig omfattning, inom dessa områden. Generationsväxlingen och den fortsatta strukturomvandlingen i näringslivet ställer krav på ständigt högre kompetens, som i sin tur fordrar att intresset för studier i teknik och naturvetenskap stimuleras.
Lärarnas ämneskompetens, liksom deras kunskaper om moderna tillämpningar och yrken, är avgörande för att tidigt väcka och bibehålla intresset, och för att rekryteringen inte i samma utsträckning som idag ska styras av kön eller social bakgrund. Inte minst viktigt är det demokratiska perspektivet på en ökad allmänbildning inom de aktuella områdena.
Men i ett avseende – dimensioneringen av högskolans ingenjörsutbildningar – menar vi dock att det finns anledning att fördjupa analysen.
Delegationen ställer upp målet att andelen studenter som påbörjar ingenjörsutbildning på högskolenivå ska vara minst 10 procent av en årskull till 2020. Målet, liksom betänkandet i stort, bygger på en vision om det samhälle vi vill ha, snarare än på i många avseenden bristfälliga prognoser. Anslaget har förtjänster, och Sveriges Ingenjörer instämmer i de grundläggande resonemangen om prognosernas brister. Men vi menar att utbildningsplaneringen för högskolan alltid måste utgå från en uppfattning om hur arbetsmarknaden kan komma att gestalta sig utifrån den utveckling som – konkret – kan urskiljas idag.
Målet saknar också en koppling till generella examina inom teknik och data, och berör inte heller frågan om relationen mellan antalet civil- och högskoleingenjörsexamina (eller teknisk kompetens på andra nivåer).
En vision löper inte heller mindre risk än en prognos att förlora sin trovärdighet om den inte infrias. Om tillgången på arbeten – och arbeten på rätt nivå – inte stämmer överens med de examinerades förväntningar, leder det till att nya studenter tvekar att söka sig till utbildningarna.
Sveriges Ingenjörer menar att ledstjärnorna vid planeringen av utbildningarna måste vara dels utbildningens kvalitet, dels de antagna studenternas förutsättningar att effektivt kunna genomföra den.
Förbundets yttrande i sin helhet finns att läsa här.
