Ingenjörsbloggen

Jens Nilsson, lokalföreningsrekryterare

Det har näppeligen undgått någon att Sveriges ingenjörer och Unionen har kommit överens om ett nytt avtal med Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen.

Oavsett avtalsområde finns det en sak som är enormt viktig för att de centrala avtalen ska kunna tillämpas fullt ut och att lokala avtal ska kunna tecknas: en Akademikerförening på plats, som företräder medlemmarna på arbetsplatsen. Annars missar man massor av möjligheter och det vore alltså som att idag bygga mobiltelefoninät och mobiltelefoner baserade på NMT, eller t o m på den gamla MTA-standarden. Långsamt, rigitt och därmed inte utvecklingsbart. Alltså diametralt motsatt till hur våra medlemmar är och de branscher som ni är yrkesverksamma inom!

Att företaget har tecknat kollektivavtal är för övrigt en grundförutsättning för att en Akademikerförening ska kunna ha förhandlingsmandat och driva de frågor som är relevanta för er, som kan vara allt ifrån lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö. För att citera Jonas Milton, VD för Almega, inför avtalsrörelsen: ”Idag är olikheten snarast norm”. Det är alltså bara ni lokalt som kan veta vilka frågor som är viktiga för er. Läs mer »

Lisa Bondesson, Studenthandläggare

Jag läser att Handelsstudenterna ligger etta gällande höga ingångslöner och därefter kommer en rad ingenjörsutbildningar (yes!). Det framgår av Svenskt näringslivs årliga högskoleranking. En variabel som verkar spela in är att ha studerat utomlands. Visst är det bra med utlandserfarenhet men jag tvivlar på att många arbetsgivare tycker att det är det starkaste kortet i löneförhandlingen.  Nej, jag tror att Sveriges Ingenjörers ingångslönerekommendationer kan ha ett finger med i spelet men detta nämns inte alls i artikeln på E24. 

Läs mer om våra ingångslönerekommendationer här och se till att inspireras om det är dags för dig att komma med ett krav på ingångslön. Här snackar vi marknadsmässiga löner. Because you’re worth it!

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör

Den senaste tidens rapporter om att svenska företag i huvudsak expanderar utomlands och då särskilt på den kraftigt växande kinesiska marknaden oroar många och bör analyseras noggrant, se exempelvis artikel i Aftonbladet . 

Sverige och svenska företag har den unika positionen att vi sedan länge är både omvärldsberoende och omvärldsorienterade. Låt detta utgöra basen för ett nytt förhållningssätt. Neddragningen av AstraZeneca, det förväntade kinesiska köpet av Volvo Personvagnar och Ericssons expansionsplaner i andra delar av världen än Sverige är tecken på en nyordning som vi måste bemöta och anpassa oss till. Sverige behöver sin tillverkningsindustri.

Läs mer »

Patrik Björnström, utredare

Australiensiska universitet ska från 2012 vara skyldiga att lägga ut en rad intressanta uppgifter på en öppen websida, ”My University”.  Bland annat ska lärosätena skriva om antalet  studenter per lärare, undervisningens kvalitet och stöd till studenter men också anställningssituationen för dem som tagit examen.  Särskilt det senare är något som idag är klart eftersatt i det svenska utbildningssystemet!

Jag tycker inte tanken är dum alls utan undrar nu mest när våra svenska lärosäten ska börja göra samma sak – med eller utan påbud från staten.

Patrik Björnström, utredare

Av högskoleverkets rapport (se inlägg nedan) framgår att det framöver riskerar att bli överskott på tex civilingenjörer.  Jag tror inte det, inte heller för andra kategorier av välutbildade. Detta av två skäl:
1) Marknaden är dynamisk och välutbildade människor tenderar att lättare få arbete än de med lägre utbildning. 
2) Ekonomiska orsaker kommer att strypa den relativa tillgången på välutbildad arbetskraft.

Varför då? Jo, om det är så att värdet av utbildning sakta inflateras bort i form av att arbetsmarknaden hela tiden anställer allt högre utbildade eftersom dessa tenderar att bli relativt billigare sjunker den ekonomiska avkastningen på utbildningen i sig. Det andra ekonomiska skälet är att skattesystemet äter upp den eventuella ekonomiska avkastning som en investering i utbildning  ger. 

Läs mer »

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Ja, det är i varje fall det intryck man får av Högskoleverkets senaste rapport om högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: ”[…] vi riskerar att få ett gradvis ökande överskott av civilingenjörer”. Omvänt förklarar man att ”stor brist väntar” när det gäller högskoleingenjörer.

Men analysen har brasklappar åt båda hållen. För högskoleingenjörernas del menar man att en del av bristen kan komma att täckas av andra grupper av tekniskt utbildade. Det man har i tankarna är personer med teknisk högskoleutbildning av olika omfattning men utan examen, invandrare med ospecificerad eftergymnasial teknisk utbildning, examinerade från det planerade frivilliga fjärde året efter teknikprogrammet – och civilingenjörer.

Det sista utgör alltså omvänt brasklappen för civilingenjörerna, eftersom det beräknade underskottet av högskoleingenjörer är så stort att det totalt sett bedöms komma att råda brist på ingenjörer. Frågan för den som funderar på att välja en civilingenjörsutbildning handlar alltså snarare om det framtida jobbets nivå än om man alls kommer att få något. Läs mer »