Maria Bryntesson, ombudsman kommun & landsting
Det centrala löneavtalet för kommunanställda akademiker är ett sifferlöst tillsvidareavtal mellan AkademikerAlliansen [1] (där Sveriges Ingenjörer ingår) och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting [2]. AkademikerAlliansen har nu yrkat förändringar i avtalet, med syfte att stärka den lokala löneprocessen.
Yrkanden har lagts eftersom medlemmarna upplever att de inte har tillräckligt med inflytande i löneprocessen. Jag ser en ganska enkel lösning på problemet, nämligen att det i avtalet skrivs in på vilket sätt som anställd, via chefen i organisationen, har möjlighet att påverka beslutsfattarna.
Medlemmarna vill ha involverade och kunniga chefer som kan ta ansvar och har tillgång till kanaler för att förmedla budskap. Ett samtal som uppfattas som betydelsefullt genom att det får en viktigare roll i lönebildningsprocessen blir dessutom ett användbart redskap för verksamheten.
Hur skulle inflytandet kunna se ut i praktiken? Redan idag görs någon form av analys innan beslut om löneökningsbehov tas. Denna analys skulle behöva kompletteras med ett samtal om lön mellan lönesättande chef och anställd. Innehållet i dessa samtal bör sedan ingå som en del av beslutsunderlaget i kommande budgetprocess.
Genom en sådan förändring tror jag att det blir enklare att se en tydlig koppling mellan löneprocess och budgetprocess. Samtidigt utvecklas samtalen mellan lönesättande chef och anställd, och samtalen får en tydligare och viktigare roll.
En fungerande lönebildningsprocess har ingen början och inget slut, men den har ett antal viktiga hållpunkter: analys, överläggning, löneöversyn och avstämning. Jag har redan poängterat analysens roll i sammanhanget, och jag anser också att avstämningen har en mycket viktig roll i en väl fungerande lönebildning.
Vid avstämningen bör chef och anställd, förutom att gå igenom samlade förslag till ny lön, utvärdera de olika stegen i genomförd lönebildningsprocess. Avstämningen ger dem båda en möjlighet att klargöra – och vid behov förbättra – kommande lönebildningsprocess utifrån dessa erfarenheter. Därigenom blir avstämningen ett avstamp inför kommande års löneöversyn.
Sammanfattningsvis ser jag det så här: utan tvåvägskommunikation – ingen hel löneprocess.
Kommentarer (0 st)