Ingenjörsbloggen

Camilla Frankelius, förhandlingschef industrin

Nu i december kommer Sveriges Ingenjörer att ha glädjen att göra besök hos våra motparter, de centrala arbetsgivarparterna, för att överräcka Sveriges Ingenjörers avtalsyrkanden.
Det känns både högtidligt och spännande – men framförallt viktigt.

Och vad som är mest viktigt för våra medlemmar, ingenjörerna, har våra avtalsdelegationer inom industrin arbetat med sedan i höstas. Det handlar om att vända och vrida på de frågor och villkor som inte idag fungerar på arbetsplatserna. Vad är det då för frågor som är viktiga? Läs mer »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Du ska veta hur du kan påverka din lön. Lönen ska vara individuell och differentierad. Det är grunden för Sveriges Ingenjörers lönepolitik. Våra medlemmar är kompetenta och välutbildade; en lönesättning som bygger på duglighet och prestation gynnar dem och gör lönen till det verktyg som arbetsgivaren vill att det ska vara.

Då borde väl en process som gynnar den modellen även vara något som arbetsgivarna kan ställa sig bakom? Absolut, och det gör de – på pappret. Våra löneavtal bygger på just denna tydliga princip sedan långt tillbaka. Men varför fungerar det då inte i praktiken?

  Läs mer »

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Krisavtalen – där anställda går ner i arbetstid och lön för att söka undvika uppsägningar – håller på att löpa ut; nu vill arbetsgivarna, bland dem Scania , förlänga dem. Till detta säger Sveriges Ingenjörer nej, vilket vår förhandlingschef Camilla Frankelius gjorde mycket tydligt i Ekot tidigare idag.

Våra farhågor kring avtalen har besannats med mer än önskvärd tydlighet: hela 40% av de medlemmar som omfattats har jobbat heltid under perioden, vilket innebär en ren lönesänkning. Ingenjörer är en lojal yrkesgrupp – men de kan inte förväntas jobba gratis.

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Av svaren på förbundets enkät till medlemmar examinerade 2005 och 2006 framgår (bland mycket annat), att bara hälften ansåg att utbildningen förberett dem väl för arbetet när det gäller att ”utforma produkter och teknik med hänsyn till männi­skors behov och samhällets mål för hållbar utveckling.” 

Svaren kom egentligen inte som någon större överraskning. Vid Högskoleverkets (HSV) utvärdering av civilingenjörsutbildningarna 2005 konstaterade man:

”Studenterna förutsätts i realiteten lära sig hållbar tillämpning av teknik genom projekt som utgår från avnämarbehov. Högskoleverket anser inte att lärosätena säkrar att stu­denterna faktiskt får de kunskaper i hållbar tillämpning av teknik som krävs.”

Enkäten kan alltså sägas bekräfta den slutsatsen, samtidigt som den visar att högskole­ingenjörerna upplevde utbildningen på samma sätt. Naturligtvis är det inte så att ingen­jörer skulle sakna förmåga att utveckla och tillämpa hållbar teknik, Läs mer »

Ludvig Larsson, handläggare LO/TCO/Sacos Brysselkontor

För tjugo år och några dagar sedan satt jag som vanligt till bords tillsammans med min värdfamilj i Beulaville, North Carolina. Det vankades härlig husmanskost från den amerikanska södern. Den här middagen var precis som vanligt, förutom att Dave hade kommit på besök.

Dave var en bildad herre som dessutom hade varit yrkesmilitär stationerad i Tyskland. Läs mer »

Olle Dahlberg, utredare arbetsmarknad & utbildning

Nu har resultatet sammanställts av den enkät förbundet skickade ut i våras till medlemmar med civil- och högskoleingenjörsexamen 2005 eller 2006. Syftet var att undersöka hur ingenjörerna ser på utbildningen med några års yrkeserfarenhet i bagaget, och hur dom tycker att den svarat upp mot yrkeslivets krav.

Så vad tyckte man? Ja, det visar sig att alla utom ett litet fåtal av ingenjörerna var nöjda med utbildningen totalt sett. Men svaren gör klart att man på olika sätt hade velat se en väsentligt mycket bättre anknytning till yrkeslivet:

£ En fjärdedel var missnöjda med tillämpningsövningarna,

£ en tredjedel såg inte den röda tråden i utbildningen,

£ studievägledningen underkändes av 60 procent,

£ två tredjedelar var missnöjda med samverkan med företag och näringsliv

£ karriärvägledningen fick godkänt av en knapp femtedel, och

£ ännu färre tyckte att praktikmöjligheterna var OK.

  Läs mer »