Ingenjörsbloggen

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör

Ibland lyfter seminerier lite extra mycket. När Gro Harlem Brundtland, Mary Robinsson och Margot Wallström kom samman till möte på temat ”Leading ladies on how to save the planet”,  ja då lyfte det.

Det skedde i landshövdingens trädgård under klarblå himmel. Inramningen kunde inte varit bättre. Budskapet och känslan likaså. Om de stod för inspirationen och lyftet så stod näringslivsinitiativet för innehållet. På något sätt så känns det hoppingivande när olika krafter kommer samman, utmanar varandra och ger kraft åt att förändring är möjlig.

För att förändring ska bli möjlig krävs att olika krafter och intressen samverkar. Politiken behövs för spelreglerna. Där har nödvändiga genombrott skett helt nyligen. Ytterligare en kvinna, Katrina, men då orkanen Katrina bidrog till att rucka den amerikanska inställningen i klimatförhandlingarna. Tekniken behövs för att visa vad som är möjligt. Och till sist näringslivet behövs för att använda den senaste tekniken. Egentligen är det inte så märkvärdigt. Teknik, politik och näringsliv i god samverkan.

Men en fjärde komponent är minst lika viktig, en bred allmän medvetenhet och ett deltagande. Detta underströks livligt av Ilmar Reepalu, ingenjörsvän och kommunalråd i Malmö när han fick sista ordet och  berättade om hur Malmö blir en viktig etapp inför de stora klimatkonferensen i Köpenhamn i december.

När Gro presenterade visionen om Sustainable Development 1987 möttes det med skepsis från många håll. Idag är det väl förankrat. Almedalen är full av exempel på det är möjligt. En utmaning för alla oss ingenjörer som här här, inte minst på temat Ingenjörer skapar tillväxt, låt mig lägga till, hållbar tillväxt…