Ingenjörsbloggen

Patrik Björnström, utredare inkomstpolitik

I Globaliseringsrådets slutrapport skriver att värnskatten bör slopas och att skiktgränsen för statlig skatt bör höjas så att färre än idag behöver betala statlig skatt. I samma rapport skriver man att den så kallade expertskatten behöver reformeras.

Bara det att det behövs en så kallad expertskatt för att kunna få utländska experter att komma hit och arbeta är väl ett tecken på att inkomstbeskattningen är för hög. Den klokaste åtgärden borde i så fall vara att reformera bort expertskatten och se till att inkomstbeskattningen uppmuntrar människor att anstränga sig extra, ta på sig ytterligare arbetsuppgifter och ansvar eller att utbilda sig för att kunna utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. 

Det kan inte vara rätt att man behöver vara utländsk expert för att komma i åtnjutande av lägre inkomstskatt. Varför inte fullt ut ställa upp för en politik som tydligt tar ställning för att det ska löna sig ekonomiskt att arbeta och utveckla sig, oavsett vem eller vad man är och var man kommer ifrån?

Ludvig Larsson, utredare utbildnings- och arbetsmarknadspolitk

Globaliseringsrådet har släppt sin slutrapport. Där finns många goda idéer om hur Sverige ska möta framtiden. En av de viktigaste är att sänka skatten på arbete. Risken är att uppmaningen klingar ohörd.

Skatter är viktiga. Främst för att finansiera vår gemensamma verksamhet. Men skatter är också ett viktigt styrmedel. Vi har höga skatter på alkohol för att minska drickandet. Vi har höga skatter på bensin för at minska förbrukningen. Vi har höga skatter på arbete för att….?

Det måste vara lönsamt att utbilda sig och arbeta. Annars blir vi obönhörligt frånkörda i det globala rejset. Det är därför Globaliseringsrådet föreslår att värnskatten avskaffas och att gränsen för statlig inkomstskatt höjs. Lägre skatter på arbete och mindre marginaleffekt, helt enkelt.

Det är en rejäl utmaning som Globaliseringsrådet ställer våra politiker inför. För vem vågar vägra värnskatten? Tydligen inte Anders Borg. Ännu.

Patrik Björnström, utredare utbildningspolitik

62 procent av högskolenybörjarna är kvinnor. Men av de som examinerades mellan 1999 och 2004  har drygt åtta procent av männen och fem procent av kvinnorna  påbörjat forskarutbildning. Var tog kvinnorna vägen?

Jag har tidigare skrivit om fördelningen bland nyantagna till forskarutbildningen, men med några år i backspegeln och hänsyn tagen till antalet examinerade på grundläggande nivå blir det tråkigare läsning. 

Vad är det som hindrar kvinnor att fortsätta sin studier på forskarnivå? Andra intressen? Lever patriarkatet kvar i högskolan? Förväntas kvinnor göra andra saker än forska trots att vi är framme vid år 2009?  För det är väl inte så att det är en ren och skär diskrimineringssituation?

Jag tror inte på kvotering, men andra åtgärder måste vidtas för att uppmuntra kvinnor och praktiskt möjliggöra att söka och bli antagen till forskarutbildning!

Patrik Björnström, utredare utbildningspolitik

Företagen vill ha ingenjörer som praktiserat. Företagen erbjuder allt färre platser. Jag har svårt att få ihop den ekvationen.

Hur ska nyutexaminerade ingenjörer kunna få arbete om de måste ha praktik som inte erbjuds? Att praktiken måste vara kvalitetsssäkrad är givetvis ett krav, men frågan blir sekundär då praktiken inte ens finns att erbjuda.

Vi har länge önskat en tätare samverkan mellan högskolor och näringsliv. Högskolan har också samverkan med det omgivande samhället som uppdrag.

Ansvaret för att praktikplatser ska kunna erbjudas måste vara företagens,  men vi vill också se ett ökat ansvarstagande från högskolorna att ge ingenjörsutbildningarna de praktiska inslag som är både önskvärda och nödvändiga!

Johan Sittenfeld, utredare energi och miljö

Statsministerns rådgivare i klimatfrågor är tveksam till om det går att få fram ett färdigt avtal vid FN-toppmötet i december. Uttalandet kom från Lars-Erik Liljelund igår vid IVL Svenska Miljöinstitutets konferens.

Däremot var han positiv till att nå tillräckligt långt för att få ett ratificerat avtal på plats inom några år och jämförde med Kyotoavtalet då det tog 5 år från en övergripande överenskommelse till ett bindande protokoll var undertecknat.

Tiden kan vara för knapp för att få med USA på ett långtgående avtal och egentligen vore det bättre om nästa möte ägde rum i mitten av 2010, ansåg Liljelund. Det såg han dock  som orealistiskt.

Det finns också en spänning mellan olika utvecklingsländer. Kina har stora utsläpp och snabb tillväxt och afrikanska länder har mycket små utsläpp och stora ekonomiska problem.

Helene Sjöman, jämställdhetsansvarig

Kvinnor som har låtit bli att skaffa barn kan bli betraktade som omänskliga och därför halka efter i karriären.  Så står det i Ny Teknik. Tidigare har man kunnat läsa att barnlösa kvinnor missgynnas på grund av att ”alla” ändå förväntar sig att de nog ska bli mammor snart och därmed inte är något att satsa på.  Missgynnad ändå alltså, men av ungefär motsatt anledning. Det har också stått att män som blir föräldrar  lättare än ickepappor når en chefsposition.  Samtidigt som Sveriges Ingenjörers undersökning Kids och karriär visar att både kvinnor och män som tarföräldraledigt halkar efter i karriären.   

Läs mer »