Ingenjörsbloggen

Tobias Nilsson, ombudsman förhandlingsenhet industri

Uppsägningsförhandlingar är det tuffaste en fackligt förtroendevald kan råka ut för i sitt uppdrag. Man tvingas hantera frågor som berör arbetskamraterna på ett högst påtagligt sätt. Oron sprider sig på arbetsplatsen; de som blir uppsagda förlorar en inkomstkälla, och oftast mycket mer än så.

Läs mer »

Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare

I en artikel i dagens DN berättar (eller ”avslöjar”?) Lage Rahm, Miljöpartiets ledamot i Stu­diesociala kommittén, att kommittén väntas föreslå att normaltiden för studiemedel blir fyra år. Den som t.ex. läser till civilingenjör skulle efter fyra år behöva uppvisa minst tre års avkla­rade studier för att få studiemedel i ytterligare högst två år.

”Orimligt”, förklarar Rahm, i vilket han sekonderas av SFS ordförande Moa Neuman enligt samma artikel.

Spontant är det lätt att hålla med: Civilingenjörsutbildningen har nyligen förlängts till fem år, vilket redan i sig kan ha en negativ inverkan på tillströmningen av nya studenter. Utbild­ningen tillhör också en av de mest snedfördelade, sett till studenternas sociala bakgrund. Läs mer »

Ludvig Larsson, utredare utbildningsfrågor

För en liten stund sedan presenterade Lars Leijonborg regeringens förslag på hur kårobligatoriet ska avskaffas.

Hittills har studenterna tvingats använda sina magra studiemedel för att finansiera studiebevakningen på högskolor och universitet. Därmed har studenterna fått punga ut för en viktig del av högskolans kvalitetsutveckling. Nu ska studentkårerna istället få pengar av staten för att göra detta.

Leijonborg släpper till 30 miljoner. Det ska jämföras med utredare Ringborgs förslag på fyra gånger så mycket. Redan det var en orealistiskt låg summa. Det är bra att staten betalar för kårernas studiebevakning, men här har snålvattnet verkligen runnit till. 30 miljoner? Det räcker inte, (Leijon)Borg.

Det är bra att regeringen har kommit till skott i denna långbänkarnas långbänk. Men det hade funnits smidigare lösningar. Framförallt riskerar reformen att slå bakut på grund av dålig finansiering.

Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) skriver idag att man frågat ett par hundra teknikföretag med fler än 20 anställda om hur de ser på det framtida behovet av högskoleingenjörer. Av de 181 företag som svarade, hade tre av fyra högskoleingenjörer anställda idag, och nästan 7 av 10 såg ett behov av att nyanställa högskoleingenjörer de kommande tre åren.

KTH drar självfallet slutsatsen att det är en god idé att satsa på att bli högskoleingenjör nu, för att kunna komma ut med examen ”lagom till när konjunkturen förväntas vända upp igen”.

Idén med en undersökning är alldeles utmärkt – högskoleingenjören hamnar alltför ofta i skuggan av storebror civilingenjören Läs mer »

Olle Dahlberg, arbetsmarknadsutredare

I torsdags förra veckan presenterade Arbetsförmedlingen sin rapport Var finns jobben? med prognoser över arbetsmarknaden 2009 för en mängd olika yrken. Så vad tror man då om ingenjörer och tekniker? Ja, nyheterna är blandade – och jag börjar med de dåliga:

Tillgången på jobb kommer att minska, och det är de nyexaminerade som först förväntas känna av det försämrade arbetsmarknadsläget – därefter bedöms arbetslösheten successivt öka något också för de yrkesverksamma. Konkurrensen om jobben kommer alltså att öka, men: Läs mer »

Helene Sjöman, Jämställdhetsansvarig

Anna Larsson skriver i dagens SvD att det enda vettiga är att individualisera föräldraförsäkringen och dämed avskaffa pappa-loosern. Visst kan man se det så. Kanske. Men man kan också fundera över det faktum att föräldraförsäkringen redan idag är uppdelad med hälften av dagarna till vardera föräldern. Dock med möjlighet att överlåta större delen av dagarna till den andra föräldern. Eftersom det görs så ofta, kan man misstänka att det är så svenska folket vill ha det.  Läs mer »